Akustik

Syftet med akustikkraven är främst att förhindra oljud som sanitär olägenhet, men på senare år har inriktningen mer varit att skapa god komfort.
 

Bakgrund

Avsnitt 7 i BBR (Boverkets Byggregler) anger krav för såväl bostäder som lokaler. I BBR refereras till ljudstandarder som anger olika klasser för ljudkomfort, SS 25267:2004. Det finns även en standard för ljudklassning av lokaler SS 025268, som är avsedd att bl.a. komplettera BBR. SS 025268 är under revision (september 2007).
Här gör vi en kort sammanfattning av avsnitt 7 i BBR samt dessa två standarder för ljudklassning. En del akustiska begrepp kommer även att förklaras.

Akustiska byggnadsklasser och krav

I BBR delas byggnadstyper endast upp i bostäder och lokaler. I samband med projektering måste ett antal olika akustiska krav uppfyllas:

  • Luftljudsisolering
  • Stegljudsisolering
  • Bullernivå från installationer
  • Efterklangstid i olika utrymmen
  • Bullernivå från trafik och andra ljudkällor utomhus
     

I avsnittet om bostäder refererar BBR till en svensk standard SS 25267:2004 (Byggakustik - Ljudklassning av utrymmen i byggnader - Bostäder). Denna standard använder sig av en skala med klasser, A till D, där:

  • Ljudklass A: motsvarar mycket goda ljudförhållanden.
  • Ljudklass B: motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Bör tillämpas om god boendemiljö efterfrågas.
  • Ljudklass C: ger tillfredsställande ljudförhållanden för en majoritet av de boende och kan tillämpas som minimikrav enligt Boverkets föreskrifter.
  • Ljudklass D: motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tillämpas när ljudklass C av särskilda skäl inte kan uppnås. Exempelvis kan det handla om varsam renovering, som omöjliggör uppfyllandet av ljudklass C. Ljudklass C ska alltid eftersträvas där så är möjligt, tekniskt och ekonomiskt.
     

I standarden för lokaler SS 025268 har man använt sig av en något ändrad definition av de olika ljudklasser som används:

  • Ljudklass A: motsvarar mycket hög ljudstandard.
  • Ljudklass B: motsvarar mycket hög ljudstandard.
  • Ljudklass C: överensstämmer i de flesta fall med praxis och i förekommande fall med äldre normkrav.
  • Ljudklass D: representerar låg ljudstandard och är avsedd att tillämpas när ljudklass C av särskilda skäl inte kan uppnås. Exempelvis kan det handla om varsam renovering, som omöjliggör uppfyllandet av ljudklass C. Ljudklass C ska alltid eftersträvas där så är möjligt, tekniskt och ekonomiskt.

Definitioner

I samband med ljudisolering använder vi oss av ett antal definitioner. Mätmetoder och utvärderingsmetoder för att redovisa ljudegenskaper finns beskrivna i SS-EN ISO 140 och SS-EN 717. De olika kraven och egenskaperna uttrycks på olika sätt.

I samband med luftljuds- och stegljudsisolering använder man sig av en s.k. korrektionsterm, C. Den används för att ta hänsyn till buller som ligger under 100 Hz. Oftast innebär korrektionerna att man får sämre värden vilket beror på att lågfrekvent ljud är svårt att isolera bort. De beteckningar som används här är följande:
 

R'w vägt reduktionstal, uppmätt i fält
R'w+C50-3150 vägt reduktionstal inklusive korrektionsterm, uppmätt i fält
R'w+Ctr50-3150 vägt reduktionstal inklusive korrektionsterm (trafik), uppmätt i fält
L'n,w vägd stegljudsnivå, uppmätt i fält
L'n,w+Cl,50-2500 vägd stegljudsnivå inklusive korrektionsterm, uppmätt i fält

 

tabell lljudisolering