Så beräknas U-värden
Det är mycket svårt att i efterhand mäta U-värden hos olika byggnadsdelar i en färdig byggnad. Därför anger BBR vilka beräkningsstandarder som ska användas vid projektering av bland annat väggar, golv och tak inklusive köldbryggor.
Enligt BBR ska följande standarder användas:
SS-EN ISO 13789 ”Byggnaders termiska egenskaper - Värmegenomgångskoefficienter - Beräkningsmetod”. Denna standard hänvisar i sin tur till flera andra standarder.
SS 24230 ”Värmeisolering - Plåtkonstruktioner med köldbryggor - Beräkning av värmemotstånd”.
Standarden SS-EN ISO 13789 redovisar hur man beräknar transmissions- och ventilationsförluster för byggnader. Den redovisar dock inte beräkningar för byggnadsdelar med plåtreglar och därför hänvisar BBR även till SS 24230.
U-värdesberäkningar avseende platta på mark och källare görs enligt standarden SS-EN ISO 13370 “Byggnaders termiska egenskaper - Värmeöverföring via marken - Beräkningsmetoder”.
Nedan förklaras några vanliga begrepp.
Värmekonduktivitet λ
Värmekonduktiviteten är den egenskap som anger hur bra ett material isolerar. Den betecknas med den grekiska bokstaven lambda (λ) och enheten är W/m·°C eller W/m·K. De båda enheterna ger samma siffervärden eftersom det här handlar om temperaturskillnader. Värmekonduktiviteten kallas även lambdavärdet. Ju lägre värde desto bättre isolermaterial.
Värmemotstånd R
Värmemotståndet är den egenskap som anger hur bra ett materialskikt isolerar. Man kan också tala om värmemotståndet för en hel byggnadsdel, exempelvis en vägg. Ju högre värde desto bättre isolering. Värmemotståndet betecknas med bokstaven R. Enheten för värmemotstånd är m²•°C/W eller m²•K/W. Värmemotstånd beräknas i enlighet med SS-EN ISO 6946 eller Isolerguiden från Swedisol.
Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar U
Värmegenomgångskoefficienten, betecknad med U, är den egenskap som anger hur bra en hel byggnadsdel isolerar. Med byggnadsdel menas här exempelvis en vägg, ett golv eller ett tak. Denna värmegenomgångskoefficient kallas även för U-värde. Enheten för värmegenomgångskoefficienten är W/m²·°C eller W/m²·K. Ju lägre värde desto bättre isolering.
Värmegenomgångskoefficient för linjära köldbryggor ψ
Vissa köldbryggor kommer inte med vid beräkningen av U-värdena för klimatskärmens byggnadsdelar. Exempel på detta är linjära köldbryggor som bjälklagskanter, anslutningar mellan vägg och tak, vägghörn, fönsternischer och kantbalken på en platta på mark. Värmeförlusterna orsakade av högst normala köldbryggor kan ofta vara 20-30 % av de sammanlagda värmeförlusterna genom klimatskärmen.
Dessa linjära köldbryggor har också en värmegenomgångskoefficient som betecknas med den grekiska bokstaven psi ψ. Enheten är W/m·°C eller W/m·K. Ju lägre värde desto bättre isolering. Metoder för beräkning av ψ finns bland annat i SS-EN ISO 14683. I Swedisols skrift Isolerguiden finns förenklade metoder för beräkning av olika typer av köldbryggor. ψ-värden används vid beräkning av klimatskärmens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient Um.
Värmegenomgångskoefficient för punktformiga köldbryggor χ
/varmekamera_1.gif)
/varmekamera_2.gif)
/varmekamera_3.gif)
/varmekamera_4.gif)
Källa: Energimedia i Göteborg.

