I BBR är brand samlat under avsnitt 5 och här sammanfattar vi avsnittet, exklusive utrymning, ventilationskanaler och brandsläckning. Utöver detta förklaras en del brandtekniska begrepp.

Syftet med brandkraven är främst att förhindra uppkomst och spridning av brand samt att skydda människor vid brand.

Brandtekniska byggnadsklasser

Byggnader delas in i tre olika klasser. Vid klassindelning ska hänsyn tas till antal våningar, verksamheten i byggnaden och byggnadsarean. Klassindelning ska utföras mot bakgrund av följande säkerhetsfilosofi, se faktarutan.

I BBR avsnitt 5:21, finns riktlinjer för klassindelning som en rådgivande text. Det är nödvändigt att veta i vilken klass en byggnad ska utföras eftersom byggnadsklassen i sin tur bestämmer brandkraven.

Brandförlopp och BBR

Brandförloppet beskriver en brands utveckling från det att ett material antänds, t.ex. en cigarett i en soffa, fram till dess att branden slocknar. Brandförloppet kan delas in i tre olika faser:
antändningsfasen, flamfasen och avsvalningsfasen.



För att förklara kopplingen till konstruktioner och byggnadsmaterial används ofta två olika begrepp:

• Produkters reaktion vid brandpåverkan
• Konstruktioners brandmotstånd

Även om båda begreppen berör området brand så är det mycket olika saker som styr det vi kallar brandsäkerhet. Att bygga brandsäkert är något som är av största vikt för oss personligen såväl som för samhället. Enkelt kan vi beskriva det hela så att brandens uppkomst och utveckling (antändningsfasen) beror på byggnadsmaterialens och inredningens reaktion vid brandpåverkan. Skulle branden växa sig så stor att utrymmet (brandcellen) inte går att rädda måste vi skydda angränsande utrymmen, det är då vi behöver konstruktioner med brandmotstånd. De krav som ställs i BBR är direkt kopplade till dessa två begrepp.

Byggnadstekniskt brandskydd innebär att man hanterar dessa begrepp separat. Givetvis kan en produkt ha bra egenskaper för båda.

Euroklass - produkters reaktion vid brandpåverkan

Om brand uppkommer är det viktigt att man kan utrymma lokalen. Då är det några krav som vi vill ställa på de produkter som används i byggandet. De ska:

• utveckla lite rök så att vi hittar ut och ej blir förgiftade.
• ha långsam eller ingen spridning av flammor.

Hur produktens yta beter sig blir alltså mycket viktig. I BBR anges kraven i Euroklasser, det vi tidigare kallade ytskikt klass I, II och III samt obrännbart material.

Till de beskrivna klasserna i faktarutan finns tilläggskrav för rökutveckling och förekomst av brinnande droppar.

I faktarutan ser vi att mineralull (glas- och stenull) hamnar i de högsta klasserna A1 och A2, som innebär obrännbart material. En mineralullsprodukt med ytskikt kan hamna ända ner i klass F, t.ex. mineralull med pappersytskikt. Detta visar på ett tydligt sätt hur viktigt ytskiktet är för brandsäkerheten.

Ytskiktsklasser och obrännbarhet

Brandspridningen och rökutvecklingen i ett rum är beroende av de brandtekniska egenskaperna hos ytskikten i tak och väggar. Ytskikt kan vara t.ex. tapeten eller färgen på tak- eller väggbeklädnaderna. Saknas ytskikt är det själva beklädnadsskivan som avgör de brandtekniska egenskaperna.

I BBR används Euroklassystemet med hänvisning till de gamla klasserna, ytskikt klass I, II och III. I faktarutan ser vi de gamla klasserna översatta till Euroklasser. Produkter kan klassas i tre olika ytskiktsklasser som motsvarar den gamla klassindelningen. Euroklass D_{s2, d0} motsvarar egenskaperna för massiv träpanel, den lägsta ytskiktsklass som tillåts i byggnader. Detta innebär att de flesta cellplaster, vilka utvecklar mycket rök och sprider brand snabbt, inte får användas oskyddat i tak och på väggar.

Utöver detta kan vi klassa produkter som obrännbart material, d.v.s. Euroklass A1 eller A2_{s1, d0}. Produkter klassade som obrännbart material (A1 eller A2_{s1, d0}) uppfyller automatiskt ytskiktskravet B_{s1, d0} (Ytskikt klass I).

Samtliga Isovers mineralullsprodukter, frånsett de pappersklädda produkterna, uppfyller kraven för högsta ytskiktsklass d.v.s. B_{s1, d0} (Ytskikt klass I). Kraven för obrännbart material, A1 eller A2_{s1, d0}, uppfylls av samtliga Isovers oklädda mineralullsprodukter.

Tändskyddande beklädnad

En beklädnad som under 10 minuter förhindrar antändning av bakomliggande brännbart material klassas som tändskyddande beklädna, enligt europeisk klassning, K₂10/B_s1,d0.

Byggnadskonstruktioner med brandmotstånd

I de fall då en brand utvecklas och en övertändning inträffar måste branden begränsas genom att konstruktioner förhindrar vidare spridning. Inga människoliv kan räddas i det rum där branden startade.

BBR kan för byggnadskonstruktioner ställa krav både på bärförmåga vid brand och brandavskiljande förmåga. Med brandavskiljande förmåga menas att konstruktionen förhindrar lågor och heta gaser att sprida sig vidare. Konstruktionen ska även isolera så att den inte blir så varm att brännbara material kan antändas i angränsande utrymmen. Vissa konstruktioner måste utföras så att de uppfyller kraven både för bärande och avskiljande förmåga. Exempel på detta är en bärande vägg eller ett mellanbjälklag. För en icke bärande vägg ställs enbart krav på brandavskiljande förmåga. Enbart krav på bärförmåga kan ställas på pelare, balkar eller en takkonstruktion.

För brandklassade konstruktioner använder man beteckningarna R för bärförmåga, E för täthet mot lågor och gaser samt I för isolerförmåga. Kombinationer av dessa beteckningar beskriver konstruktionens brandtekniska funktion.

REI-klass innebär att konstruktionen har både bärande och avskiljande funktion.

EI-klass innebär att konstruktionen har enbart avskiljande funktion. En bärande vägg som kan utsättas för brandpåverkan på båda sidor får då beteckningen R och ett glasparti får beteckningen E.

Siffrorna efter klassen anger byggnadsdelens brandmotstånd i minuter. Exempelvis betyder EI30 en vägg med 30 minuters brandmotstånd som endast har brandavskiljande förmåga.

Brandvägg

En brandvägg är en vägg som ska förhindra brandspridning mellan byggnader. Större byggnader ska också sektioneras med brandväggar. Enligt BBR ska en brandvägg begränsa en brand utan räddningstjänstens ingripande. Väggen ska vara så stabil att byggnaden på ena sidan ska kunna störta samman. Väggar som klarar denna mekaniska påverkan som ett ras innebär får tilläggsbeteckningen M. En 90 minuters brandvägg får då beteckningen REI90-M.

Brandcell

För att förhindra brandspridning inom en byggnad delas den upp i olika brandceller. Tanken är att en brand som uppstår i en brandcell inte inom en viss tid ska spridas vidare till andra brandceller. En tumregel är att utrymmen med samma verksamhet kan utgöra en egen brandcell. Denna bör inte omfatta mer än två våningar. En bostads- eller kontorslägenhet är exempel på brandceller. För en industri kan detta innebära att exempelvis kontorsdel och produktionsdel ska utföras som två olika brandceller. Produktionsdelen kan även utgöra flera brandceller om den innehåller olika verksamheter. Exempel på egna brandceller kan vara verkstad, måleriavdelning och större omklädningsrum.

Brandbelastning

När material brinner avger det värme (energi). Förhållandet mellan den värmemängd som frigörs vid en fullständig förbränning av allt brännbart material i en brandcell och dess omslutningsarea kallas brandbelastning. För byggnader i klass Br 1 påverkas brandkraven av byggnadens brandbelastning. Vid bedömning av brandkonsekvens kan det vara av stort intresse att utföra en brandbelastningsberäkning även för byggnader i andra klasser.

Vid beräkning av brandbelastning ska man inkludera lös inredning samt konstruktioner i den mån de bidrar till brandbelastningen.

Brandkrav på byggnader

Genom att ställa brandkrav på bärande konstruktionsdelar kan byggnaden motstå brand under viss tid utan att kollapsa. För att hindra branden från att sprida sig inom en byggnad eller till andra byggnader ställs brandkrav på brandavskiljande byggnadsdelar. För att ta reda på vilka brandtekniska krav som ställs på en byggnad måste först byggnadsklassen bestämmas. Den fastställs med hänsyn till antalet våningar, verksamheten och byggnadsytan, se tabellerna. Eftersom antalet våningar kan styra byggnadsklassen är det viktigt att utreda när exempelvis vind och källare bör räknas som våning.

När byggnadens klass har bestämts kan kraven på ytskikt i olika utrymmen, bärande och avskiljande förmåga hämtas ur BBR. De krav som anges i BBR är alltid minimikrav. I de fall då exempelvis kraven på bärförmåga är lägre än kraven på avskiljande förmåga, ska konstruktionen utföras i den högre klassen även vad gäller bärförmåga.

I följande tabeller sammanfattas kraven för olika byggnader avseende ytskikt samt bärande och avskiljande förmåga.

Krav bostäder

1) Vid större byggnadsarea än 200 m² och utan brandväggar i klass REI-M60 ska byggnaden utföras
i klass Br 2 och kravet på bärande konstruktioner blir R30.
2) Bärande innerväggar i bottenvåning ska utföras i klass R60 då de bär bjälklag i klass REI60.
3) För bärande innerväggar gäller tvåsidig brandpåverkan.

Krav övriga byggnader

1) Gäller för byggnader med brandbelastning f ≤ 200 MJ/m² t.ex. skolor, kontor, hotell, garage
och livsmedelsbutiker. Vid högre brandbelastning hänvisas till BBR.

Sektionering

BBR anger att risk för brandspridning mellan byggnader ska begränsas. En byggnad som uppförs närmare än 4 meter från tomtgränsen ska utföras så att brandspridning till granntomten begränsas. Detta krav gäller inte om avståndet blir minst 8 meter till byggnad på granntomten. Brandskyddet får utföras genom brandtekniskt avskiljande konstruktioner, skyddsavstånd eller kombinationer av dessa. Stora byggnader bör sektioneras med brandväggar. Brandklassen på brandväggen bestäms av byggnadens klass och dess brandbelastning. Se faktaruta.

Vindsutrymmen

I BBR berörs detta område mycket ytligt. Kraven är att vindsutrymmet ska utformas så att risken för brandspridning begränsas. Konstruktioner ska utformas så att minst 60 minuters brandmotstånd erhålls mellan bostadslägenheter.

Osektionerade vindsutrymmen har varit anledning till ett antal stora brandskador. För att minska riskerna rekommenderar Isover följande:

Byggnad i klass Br 1

Vindsbjälklag utförs i minst klass EI60. Se faktaruta till höger.

Byggnad i klass Br 2

Vindsbjälklag utförs i minst klass EI30. OBS! Utförs vindsbjälklag i EI30 ska detaljer undersökas noga så att EI60 upprätthålls mellan lägenheter. Exempel spikplåtar i takstolar, ventilationskanaler etc. Se faktaruta till höger.

Byggnad i klass Br 3

Vindsbjälklag utförs i minst klass EI30. OBS! Utförs vindsbjälklag i EI30 ska detaljer undersökas noga så att EI60 upprätthålls mellan lägenheter. Exempel spikplåtar i takstolar, ventilationskanaler etc. Se faktaruta till höger.

Ytterväggar i byggnad i klass Br 1

Utöver kraven på bärande och avskiljande förmåga ställer BBR även krav på ingående material i ytterväggen om det är en byggnad i klass Br 1. För att förebygga snabb brandspridning i och längs med fasader bör ytterväggar huvudsakligen utföras av obrännbara material (Euroklass A1 eller A2s1, d0). Med vissa undantag kan brännbara material användas. Exempel på detta är:

• Dörrar, luckor och karmar/bågar till fönster.
• Tätningslister och liknande.
• Träreglar, om de bryts så att en brand inuti en vägg hindras att sprida sig förbi brandcellsskiljande bjälklag.
• Träpanel på yttervägg kan användas på tvåvåningsbyggnader samt på bottenvåningen i högre byggnader. Undantag finns från dessa regler då man använder sig av s.k. boendesprinkler.
• Brännbara vindskydd, t.ex. asfaboard och vindskyddspapp, bör endast användas om luftspalten skärs av vid bjälklagen med ett obrännbart material. Dessutom bör vindskyddet skyddas mot brand utifrån med en tändskyddande beklädnad.

Observera att det inte finns någon risk för brandspridning i luftspalten om konstruktionen utförs med Isover Fasadskiva med pappret vänt inåt. Detta innebär att luftspalten inte behöver brytas. Detta stöds av en bedömning från SP.