Lufttäthet och ventilation

Byggnaden ska ha lufttät klimatskärm och speciella anordningar för ventilation. Då kan fastighetsägaren eller de boende själva anpassa ventilationen till aktuella behov. Om klimatskärmen är otät är det vind och utomhustemperatur som styr ventilationen, inte de boende. En otät konstruktion leder till högre energiförbrukning och risk för fukt- och mögelskador inuti konstruktionen, dessutom försämras komforten av drag.

I avsnitt 9 ställer BBR krav på byggnadens specifika energianvändning och då är det mycket viktigt att luftläckage genom otätheter begränsas. BBR specificerar dock inte något kravvärde, såvida man inte använder den alternativa metoden enligt BBR 9:4. Då är kravet 0,6 l/s·m² (omslutande area) vid 50 Pa tryckskillnad. Vid noggrant utförd lufttätning är det möjligt att komma ända ner till 0,1 l/s·m² (omslutande area). Otätheter orsakar även hygieniska problem och kraven avseende detta finns i BBR:s avsnitt 6 om ” Hygien, hälsa och miljö”.

Varför bygga lufttätt?

Det är viktigt att förstå lufttäthetens vikt för att undvika de negativa effekter som annars kan uppstå. När byggnaden utsätts för vind och det är skillnad mellan inne- och utetemperatur, uppstår tryckskillnader. Om byggnaden har dålig lufttäthet blir det svårt att kontrollera var och hur luften strömmar igenom byggnaden.

Ofrivilligt luftläckage genom klimatskalet kan i ett otätt hus vara mer än 7 gånger högre jämfört med ett tätare vilket ökar energianvändningen radikalt. Det är mycket viktigt att ställa lufttäthetskrav under projekteringsstadiet och att byggherren ställer krav på låg energianvändning per kvadratmeter och år. Här nämns några orsaker till varför lufttätheten är viktig:

• Man undviker en ökning av byggnadens energibehov eftersom man inte behöver höja inomhustemperaturen för att kompensera för ökad värmeförlust vid kallt och blåsigt väder.
• Minskar risken för fuktskador på grund av fuktkonvektion.
• Minskar risken att förorenad luft tränger in.
• En förutsättning för att man ska kunna styra ventilationen och därmed säkerställa ett gott inomhusklimat.
• Möjliggör ventilation med hög värmeåtervinning vilket sänker behovet för att värma tilluften med nyproducerad energi.
• Ger god ljudkomfort genom minskat luftljudsläckage genom klimatskärmen.

Lufttäthet är en utmaning

Att uppnå god lufttäthet i en byggnad är en utmaning både för projektören och för montören. Det är viktigt att ange ett lufttäthetskrav vid upphandling och att lösningar redovisas i detaljritningarna. Det är också viktigt att teori stämmer överens med praktik för felen är väldigt svåra att åtgärda i efterhand. Utbildning och information kan öka förståelsen för lufttäthetens betydelse och konsekvenser.

Täthetsprovning

För att verifiera om lufttäthetskravet är uppfyllt bör en täthetsprovning genomföras. Täthetsprovning av en byggnad görs enligt standarden SS-EN 13829 vid en tryckskillnad på 50 Pa. Resultatet av täthetsprovningen visar luftläckaget genom byggnadens klimatskärm i liter per sekund och kvadratmeter (omslutande area).

Ett gott inomhusklimat

Ett hus kan inte bli för lufttätt - men man får inte glömma ventilationen. När man säger att ett hus ska andas är det viktigt att förstå hur det ska andas. Ett hus ska andas med sitt ventilationssystem och inte genom otätheter i klimatskärmen. Det är viktigt att inte glömma ventilationen när man ska bygga ett lufttätt och energisnålt hus.

Styrd ventilation ger bostaden hög komfort och ventilationens uppgift är att föra in frisk luft i byggnaden och föra bort skadliga ämnen ur huset. Genom att använda ventilationen mer energieffektivt och koppla till värmeväxling kan man återvinna värmen ur den gamla luften och värma upp den nya rena och friska tilluften. För att den styrda ventilationen ska fungera optimalt krävs en lufttät byggnad. Det finns idag energieffektiva luftbehandlingssystem med återvinning som har en verkningsgrad på 85-90 %.