Vår hemsida innehåller en mängd information om isolering och isolerteknik under flikarna till vänster.

Nybyggnation och isolerteori hittar du under Konstruktioner.
Godkända konstruktioner, P-märkta system och CE-märkta produkter hittar du under Godkännande och certifikat.
Energieffektiva byggnader som passivhus hittar du under ISOVER Multi-Comfort House.
Tilläggsisolering och Gör-Det-Själv hittar du under Tilläggsisolering.
Isolering av rör, kanaler och behållare hittar du under Installationer.

Ibland får vi dock frågor som kräver lite mer detaljerade svar. Här nedan ser du ett urval av dessa frågor.

Privatpersoner

Om du inte hittar svaret på din isoleringsfråga är du välkommen att kontakta vår Tekniska Support via e-post. Skicka gärna med en skiss eller bildmaterial med din fråga. 

Kunder/Entreprenörer/Konsulter

Telefontid mån-tors 13.00 - 16.00, nr 042-840 00 eller Tekniska Support via e-post.

FAQ - Frågor och svar

Är mineralull och stenull samma sak?

Svar: Nej, mineralull är en samlingsbeteckning för glasull och stenull. Skillnaden mellan glasull och stenull är vilken råvara materialet är gjort av, det vill säga glas respektive sten.

Vilka är de praktiska skillnaderna mellan olika lambdavärde?

Svar: Lambdavärdet, värmekonduktivitet är en materialegenskap som visar isolerförmågan. Ju lägre desto bättre. Dagens byggisolering har lamdavärden omkring 0,030-0,041. De “lätta” isolerprodukterna ligger oftast i de övre värdena och de “styvare” isolerprodukterna i de lägre. När man jobbar med skivor och rullar som t.ex. ska sitta mellan reglar behöver man en produkt som är lätt och spänstig. De ska fylla hela utrymmmet så att man inte får springor som värmen lättare kan ta sig ut genom. Ökar man mängden material i produkten, alltså man höjer densiteten, får man en fastare och styvare produkt. Den isolerar bättre, till en viss brytpunkt, sedan höjs lambdavärdet igen. Läs gärna mer här.

Kan man få bättre isolering genom att komprimera mineralullen?

Svar: Man kan minska lambdavärdet (öka isoleringsförmågan) något genom komprimering och högre densitet. Men samtidigt minskar man ju tjockleken och den är viktigare än lambdavärdet. Man ska alltså sträva efter att ha anpassade tjocklekar.

Vi planerar att ha väldigt mycket fönster i vårt nya hus. Är det till nackdel med tanke på energiförluster?

Svar: Fönster är en del av huset och det är där mycket värme släpps ut, vilket är till nackdel vintertid då huset behöver värmas upp. Även sommartid kan det vara problem med för mycket fönster, solinstrålningen skapar nämligen överhettning. Eftersom ett fönster släpper ut 4-10 ggr mer värme per kvadratmeter jämfört med en vägg ska man vara noga med val av fönstertyp och fönsterarea.

Vi har ofta imma på insidan av fönstret. Varför har vi det och hur blir vi av med det?

Svar: Det är den varma, fuktiga inomhusluften som kyls ner mot de kalla fönsterrutorna. Ju fuktigare inomhusluften och ju kallare glasrutan är, desto mer imma blir det. Imma är ofta ett tecken på att du har dålig ventilation inomhus, och det är varken bra för huset eller människan. Man ska sträva efter att ha ett så gott luftombyte som möjligt. Särskilt i kök, bad- och tvättrum är det viktigt att se till att man har mekanisk frånluftsventilation för att undvika för hög luftfuktighet.

Vad gör man om det är lyhört till grannarna?

Svar: Man bygger i princip ett nytt innertak eller en ny innervägg med gips och lätt mineralull, om möjligt skild från den gamla konstruktionen med ca 10 mm mellanrum.

Hur ljudisolerar man med mineralull?

Svar: Isover tillverkar ljudisolerande produkter som placeras inne i väggar, golv och tak för att minska ljudet som går från ett rum till ett annat. Systerbolaget Saint-Gobain Ecophon AB tillverkar ljudabsorbenter som dämpar ljudnivån i bullriga lokaler. Då man ljudisolerar mellanväggar och mellanbjälklag är det kombinationen av byggnadsdelarnas tunga ytskikt (t.ex. gipsskivor) tillsammans med isoleringen inuti som ger den ljuddämpande effekten. Ökad isolertjocklek förbättrar ljuddämpningen ytterligare. En vanlig missuppfattning är att tung mineralull dämpar ljud bättre än lätt mineralull. Så är inte fallet för lätta konstruktioner utan det är andra egenskaper som bestämmer ljuddämpningen. Följande produkter rekommenderas: Isover Piano rulle S450; Isover Piano skiva S450; Isover Piano skiva S600; Isover Stålregelskiva 600; Isover Light Träregelrulle 600.

Vi står i färd med att välja isolertjocklekar till vårt hus. Kan man isolera för mycket?

Svar: Man kan i stort sett inte isolera för mycket - ju större isolertjocklek, desto lägre energikostnader. Man ska dock tänka på att kraftigt isolerade väggar och bjälklag ger vissa konsekvenser på den kalla sidan av konstruktionen. Följande tjocklekar rekommenderas: Under platta på mark 200-300 mm. Det finns en tumregel att vid golvvärme bör isolertjockleken minst vara 250 mm. I en krypgrundskonstruktion är isolertjockleken 200-300 mm. En källarvägg kan isoleras både utvändigt och invändigt. Det är mer lämpligt att isolera en källarvägg utvändigt eftersom källarväggen hamnar i en torrare och varmare miljö. Är man säker på att källarväggen är torr kan man isolera väggen inifrån. En vanlig utvändig isolertjocklek i Sverige är ca 50-100 mm. En ekonomisk rekommenderad isolertjocklek i källare är 150-200 mm. Vid en mineralullsisolerad yttervägg är rekommendationerna 200- 300 mm. I ett vindsbjälklag är isolertjockleken 500- 600 mm. Den större tjockleken gäller då det är frågan om lösullsisolering.

Vi har köpt ett äldre hus från 1940-talet som är 1 1/2 plan. Det är väldigt torrt och fint, väggen består inifrån och ut av tapet, mjuk träfiberskiva (trätex), liggande spontade bräder, träregelstomme med luft emellan, liggande spontade bräder, svart vindpapp och träpanel. Vi har tänkt tapetsera om i huset, men inte alla rummen på en gång. Kan man tilläggsisolera invändigt eller är det bättre att tilläggsisolera utvändigt?

Svar: Det är mest lämpligt att tilläggsisolera huset utvändigt. Genom att lägga isolering på utsidan, exempelvis Isover Fasadskiva P, täcks träet av en skiva som har ett högre värmemotstånd än vad trä har. Mineralull isolerar fyra gånger bättre än trä. Därmed bryter du en köldbrygga. Den gamla väggen kommer att få en högre temperatur. Finns det möjlighet så får du en ännu bättre vägg om du sätter isolering, exempelvis Isover UNI-skiva, mellan träreglarna. Det som är viktigt när man gör en sådan här förändring på huset är att även tänka på att skydda väggen från fukten som finns i inneluften. Det är högre luftfuktighet inomhus, och har man inte en kontrollerad ventilation så kan detta på grund av lufttrycksskillnaden över husets olika byggnadsdelar göra så att luften strömmar ut genom otätheter. Om den varma inomhusluften strömmar ut och kyls ner kan fuktskador uppstå. Det gäller att försöka få en lufttät insida, att hitta alla håligheter som exempelvis elinstallationer. Man får inte heller glömma ventilationen inomhus. För att undvika att få en för hög luftfuktighet kan man se till att man har mekanisk frånluftsventilation i kök, bad- och tvättrum. Samt tilluft i sov-och vardagsrum så att det blir en så god luftomsättning som möjligt. Väljer du att tilläggsisolera på insidan bör du tänka på att husets befintliga byggnadsdelar hamnar i ett kallare klimat. Det är därför viktigt att vara säker på att fukt inte finns i konstruktionen. Orsaken till denna fukt kan vara allt från vattenläckage till kondensation av fuktig luft som trots allt har läckt ut i konstruktionen. Är du osäker bör du anlita en fackkunnig person. Se gärna anvisningarna för tilläggsisolering från insidan.

Ska man använda en folie när man tilläggsisolerar vindsbjälklag? Jag har tänkt byta innertaket så frågan är om jag ska häfta upp folie mot taket eller är det bra att konstruktionen får andas?

Svar: Inomhusluften är alltid fuktigare än utomhusluften på grund av de olika verksamheter man har inomhus. Till exempel att vi diskar, tvättar, vattnar våra blommar, skurar våra golv och att vi duschar. Naturens lag är sådan att den försöker jämna ut alla ojämnheter som finns, exempelvis lufttryck, vattentryck och ångtryck. I våra hus är det ofta tryckskillnader mellan ut- och insida. Lufttrycket inomhus kan tillfälligt påverkas av vinden utanför, men ofta beror luftövertrycket på temperaturskillnader och eventuell dålig ventilation. Varm luft stiger uppåt eftersom den är lättare än kall luft (skorstenseffekten) och risken för att varm, fuktig luft ska strömma upp i vindsbjälklaget är stor. Tätheten är viktig och då är folien (luft/ångspärren) ett bra hinder. Huset ska givetvis ”andas” men inte genom väggar och tak utan via ventilation. Man kan se till att man har mekanisk frånluftsventilation i kök, bad- och tvättrum för att undvika att få en för hög luftfuktighet, samt att man har tilluft i sov- och vardagsrum så att det blir en så god luftomsättning som möjligt i huset.

Vad ska man ha för isolering under platta på mark? Vi har tänkt gjuta in golvvärme samtidigt i plattan, hur tjock behöver isoleringen då vara?

Svar: Man kan använda STYROFOAM™ 250 SL-A-N av extruderad cellplast (XPS) eller Styrolit Isolerskiva S80 av expanderad cellplast (EPS). När det gäller val av produktens kvalitet ska man anpassa valet efter aktuell belastning på golvet. Det är skönt med varma golv och det är en anledning till att man vill ha golvvärme. Användningen av energi kommer att öka med golvvärme om man inte kan sänka inomhustemperaturen. I grund med värmeslingor är det viktigt med isolering som ser till att plattan hålls varm och marken kall. Isoleringen ska fungera som ett värmemotstånd, däremot ska golvmaterialet, exempelvis klinker, ha ett lågt värmemotstånd så att värme tar sig upp lättare. En tumregel är att det ska vara minst 250 mm tjock isolering under platta på mark. Läs gärna mer här.

Varför ska man vända den pappersklädda sidan på Isover Fasadskiva P 31 in mot regelstommen?

Svar: Produkten används vid utvändig isolering av trä- och stålregelstommar. Denna styva skiva är inte så känslig för luftrörelser, utan pappret ska klämmas mellan Isover Fasadskiva P 31 och reglarna (viktigt att skarvarna placeras mitt över reglarna) för att vindskydda den lätta isoleringen som finns mellan reglarna.

Jag har hört att man inte ska ventilera vindsutrymmet. Är det nya rön?

Svar: Tidigare hade ventilationen delvis som uppgift att hålla yttertaket kallt för att förhindra snön från att smälta så lätt under vinterhalvåret och bilda istappar. Men idag i våra välisolerade, täta hus förhindrar isoleringen att yttertaket värms. Då kan denna uteluftsventilation istället bli till nackdel i vissa perioder för de välisolerade vindarna. Vindsluften blir ungefär lika kall som uteluften. Under perioder med exempelvis kalla, klara nätter sjunker temperaturen kraftigt på takytan och då kan kondens fällas ut på underlagstaket. Det har då visat sig att oventilerade vindar håller sig torrare och fuktmängden blir jämnare. Dock ska det finnas viss luftväxling eftersom det ändå finns risk för att fukt kan tillföras till vinden, fuktig inomhusluft som tränger upp på vinden, vattenläckage utifrån eller byggfukt. Normalt är ventilation via takfoten att föredra men vid nyproduktion där man har kontroll över tätheten och ventilationen inomhus kan det räcka med relativt måttlig ventilation exempelvis i form av gavelventiler.

Jag har haft en vattenskada i mitt förråd och har i sommar lagt ett nytt ”papptak”. Nu ska jag åtgärda på insidan. Vissa spånskivor i tak och på någon vägg har blivit angripna av mögel. Dessa skivor har jag slängt. Bakom skivorna sitter glasull som isolering. Kan mineralull (glas- och stenull) mögla? Måste jag slänga all glasull också? Det var lite missfärgat på vissa skivor, dessa har jag tagit bort. Glasullen verkar torr och den fräna mögeldoften har försvunnit när jag slängde spånskivorna. Har ”luftat” i ca 5 veckor nu.

Svar: När man pratar om att ett material kan mögla eller ej så ska man tänka på att mögelsporer finns överallt. Har materialet smutsats ner eller lagrats olämpligt kan mögelpåväxt i stort sett ske på allt. Utsätts mineralullen (glas- och stenull) för smuts under byggtiden, vid hanteringen eller under transporten så fastnar det på isoleringen och detta kan vara ett underlag för att det ska ske en påväxt. Men för att en påväxt ska ske måste det vara fuktigt. Man ska därför inte ha en för hög fuktighet i sin konstruktion. Då kan till exempel träregeln, som är ett organiskt material, i en konstruktion starta en process som utvecklas till ett mögelproblem. Är inte glasullen blöt eller ser missfärgad ut går isoleringen att använda. Det är mycket viktigt att man har en torr konstruktion och att man inte byggger in fukt.

Varför kan mineralull (glas- och stenull) ibland lukta illa?

Svar: Färsk mineralull kan ibland lukta illa direkt när man öppnar paketet, eller tar in isoleringen från ett kallager till rumstemperatur. Lukten beror på låga resthalter av sönderdelningsprodukter från härdningen på bindemedlet. Lukten försvinner snabbt vid monteringen. Halterna av emissioner är mycket låga och anses inte ge några besvär. Blöt mineralull kan också lukta illa, men lukten försvinner när isoleringen fått torka. Vid snabb uppvärmning av mineralull (glas- och stenull), till exempel första gången man använder sin kamin och man har isolerat rökkanalen, kan det lukta av sönderdelat bindemedel. Koncentrationerna innebär normalt inga hälsorisker, men vi rekommenderar god ventilation vid första uppvärmningen av produkter som upphettas till över 150 grader.

Kan man få cancer av glasull och stenull? Måste man ha skyddskläder på sig när man arbetar med isoleringen?

Svar: Både nationella och internationella experter har gjort undersökningar som säger att det inte finns något som tyder på att mineralull (glas- och stenull) ger några kroniska skador eller sjukdomar. Efter bedömningar har IARC (The International Agency for Research on Cancer), en organisation under WHO (Världshälsoorganisationen), dragit slutsatsen att mineralull ej kan klassas som cancerframkallande på människor. Ej heller som troligen eller möjligen cancerframkallande, de begrepp som IARC använder i sina bedömningar. Enligt Kemikalieinspektionens föreskrift KIFS 2005:5 klassas Isovers glasullsfibrer samt stenullsfibrer som ”Irriterande”. Det kan klia när man monterar produkter och klådan beror på mekanisk retning av huden. Det går normalt över efter att du har tvättat dig. En bra grundregel när du arbetar med mineralull är att inte utsätta dig för damm i onödan. Lämpliga arbetskläder och skyddshandskar rekommenderas vid arbete med mineralull. Försök hålla byggarbetsplatsen så ren som möjligt och tänk på att bra genomluftning sänker byggdammhalten.

Vad är skillnaden mellan en flamskyddad/svårantändlig produkt och en obrännbar produkt?

Svar: En flamskyddad produkt är inte obrännbar utan produkten är endast svårantändlig. Utsätts den flamskyddsbehandlade produkten för höga temperaturer och den antänds så brinner den nästan lika bra som en obehandlad produkt. I en del träbaserade isoleringsmaterial tillsätts flamskyddsmedel, borsalter (borax och/eller borsyra), de utgör ca 15-20 vikt-%. Enligt Kemikalieinspektionen har EU bedömt dessa ämnen som reproduktionsstörande d.v.s. de kan skada fortplantningen och ge fosterskador. Därför är det viktigt att under isolerarbetet skydda sig mot damm med någon typ av andningsskydd. Isovers glas- och stenullsprodukter behöver inga brandhämmande tillsatser eftersom de är obrännbara material, de klassas idag enligt Euroklass A1/A2-s1;d0. Produkter med ytskikt av papper hamnar i en annan klass, Euroklass F, p.g.a. att papper är brännbart material.

Vad innebär att en del material brinner med glöd och är det bra ur brandsynpunkt?

Svar: Glöd är en eld (förbränningsreaktion) med bränslet (brännbart material) i fast form. Om en glödbrand finns inne i porösa material så brinner det inte med låga, utan de brännbara gaserna som utvecklas från glödbranden kan föras bort och antändas på annat håll. En glödbrand i en yttervägg kan föra brandgaser till vinden som kan antändas och branden kan bli mycket svårsläckt. Ur brandsynpunkt är det inte bra p.g.a. att en glödbrand har en stor överlevnadsförmåga, det finns exempelvis bränder som överlevt i ett bjälklag i tre månader. Kombinationen brännbart material med god isolerförmåga är mycket gynnsam för glödbränder, det kan räcka med en glödlampa som faller ned i en brännbar isolering för att en glödbrand ska uppstå. Samtliga oklädda glas- och stenullsprodukter från Isover uppfyller kraven på obrännbartmaterial, d.v.s. mycket god förmåga att förhindra att en brand uppstår.

Kan val av isolering hindra att rökgaser sprider sig?

Svar: Täthet mot rökgaser får man inte med val av isolering utan lufttäthet (rökgastäthet) åstadkommes på helt annat sätt, t.ex. genom noggrann montering av gipsskivor.

Kan man förhindra luftströmmar i isolering om man har hög densitet på produkten?

Svar: Luftgenomsläppligheten för isoleringsmaterial beror inte på hur hög densitet det har, utan det beror på hur materialets struktur (fibrerna) ser ut. Man skapar lufttäthet genom folier, dukar, pappskikt och/eller skivmaterial i trä- och stålregelkonstruktioner. I en del konstruktioner som t.ex. betong är materialet tillräckligt lufttät.

Ger det bättre isoleringsvärde om man har hög densitet på lösfyllnadsisoleringen och är det stor skillnad på den värmeisolerande funktionen på material som finns på den svenska marknaden?

Svar: Beroende på lösullstyp krävs olika densitet för att nå samma isolervärde. Isovers lösullsprodukter består av långa tunna fibrer med stor specifik yta. För att uppnå samma isolervärde och luftmotstånd kan dessa produkter därför blåsas i en lägre densitet jämför med andra produkttyper. För en och samma produkt innebär en högre densitet ett bättre isolervärde. Detta gäller alltid för slutna utrymmen t.ex. snedtakskonstruktioner där det isolerade utrymmet är begränsat av en in- och utsida.

För vindsbjälklag gäller samma samband mellan värmekonduktivitet (lambdavärde) och densitet. Men samtidigt påverkar isolerskiktets tjocklek konstruktionens värmemotstånd i ännu högre grad. Eftersom vindsbjälklaget ofta har en öppen ovansida, är det därför fördelaktigare att öka isolertjockleken jämfört med att installera en högre densitet, läs gärna mer här.

Ska man ta bort gammalt kutterspån när man tilläggsisolerar vindsbjälklag?

Svar: Om kutterspånen ser friska ut och inte luktar illa kan de ligga kvar. Kutterspån är ett gammalt isolermaterial som isolerar hälften så bra som mineralull. Vid tilläggsisolering är det viktigt med lufttätheten så att inte varm fuktig inomhusluft strömmar upp på vinden. Läs gärna mer här.

Jag har tänkt tilläggsisolera min vind och har förstått att ventilationen i huset också är viktigt. Mitt hus är byggt 1950 och vi har självdragsventilation som är lite bristfällig för jag får ibland imma på vissa fönster. Räcker det eller behöver jag ta upp fler ventiler?

Svar: Sjävdragsventilation fungerar bäst om det är en temperaturskillnad ute och inne, den är som effektivast när det är kallt ute och att det blåser. Den varma inomhusluften är lätt, stiger uppåt och försvinner ut ur huset via kanaler. Det som kan förbättra ventilationen i huset är att förse utrymmen som bad- /duschrum, kök och tvättstuga med en elektronisk fukt- och tidstyrd frånluftsfläkt. Det är viktigt att se till att hela huset ventileras, och för att få luften att cirkulera kan tilluftsventiler placeras i sov- och vardagsrum. Tänk på att placera tilluftsventiler så långt ifrån frånluftsventilerna som möjligt för att få det bästa resultatet.

Jag har en gammal oljepanna och har tänkt att installera en värmepump. Denna investering kommer att innebära en stor besparing. Är det klokt att titta över isoleringen innan jag dimensionerar storleken på värmepumpen?

Svar: Det är viktigt att se över värmeläckaget och täppa till hålen innan man tillför ny värme. Energianvändningen i ett hus ger dig en kostnad som rullar på, år efter år. Att tilläggsisolera är en investering för ditt hus, dels för att uppvärmningskostnaderna sjunker och dels för att du kan få mer betalt för huset när det är dags att sälja det. Med andra ord är det klokt att göra åtgärderna i rätt ordning. Den renaste och billigaste energin är den som aldrig behöver produceras.