Förprojektering
När en byggnad skapas är det viktigt att redan i skissfasen ta reda på en rad grundförutsättningar i relation till energiprestanda och termisk komfort.
Skaffa överblick
Ett första steg i projekteringen är ofta att se över byggnadens form, storlek, konstruktionstjocklekar, fönster- och dörrstorlekar i förhållande till effektbehovet för att hålla byggnaden uppvärmd vid dimensionerande vinterutetemperatur.
Ovanstående är en relativt enkel ekvation som vi lagt in i ett litet kalkylblad som kan laddas ner här.
Observera att effektbehovet för kompletterande uppvärmning av ventilationsluften till minst 20ºC efter att luften passerat värmeväxlaren inte ska ingå i ovannämnda beräkning. Ventilationsförlust och effektbehov för uppvärmning av luft till rumstemperatur är en separat balans som enbart berör ventilationsanläggningen och värmåtervinningen i denna.
Solinstrålningen ingår inte i effektbehovsberäkningen eftersom byggnaderna också ska fungera under dagar med gråväder.
Man kan läsa mer om effektbalansen i avsnittet Prestanda för Isover Multi-Comfort House - Energiprestanda och termisk komfort.
Effektbehovsberäkning vid förprojektering
Effektbehovsberäkning vid förprojektering är förenklad jämfört med en standardberäkning av effektbehovet och ligger på den säkra sidan. Förenklingen är gjord genom att använda utvändiga mått för klimatskalet. På så sätt bortses i detta tidiga skede från ψ-värdet för byggnadshörn, takfot och syll under förutsättning att det slutgiltigt väljs mycket bra och välisolerade detaljer. Kvar är ψ-värdet för fönster- och dörrnischer tillsammans med traditionell en-dimensionell transmissionsförlust genom byggnadsdelarna.
Gör så här:
- Skissa byggnadens form – kompakt form klarar lättare kraven än en utbredd form och mycket utstickande delar. Placera fönster och dörrar. Fönster- och dörrandelen bör ligga under 30 % av uppvärmd area.
- Räkna ut arean på byggnadsdelarna. Använd utvändiga mått till och med isoleringens utvändiga sida. Utvändiga mått gäller både vertikalmått och horisontalmått. Försök med isoleringstjocklekar på ca. 300-400 mm i södra Sverige och och ca. 450-600 mm i norra Sverige.
- Räkna även ut längden runt alla fönster- och dörrnischer.
- Uppskattningsvis sätts U-värden för golv, ytterväggar och tak till max 0,10-0,15 W/m²•°C i södra Sverige och max 0,06-0,10 W/m²•°C i norra Sverige. Lämpliga fönster och dörrar har U-värden under 0,80 W/m²•ºC. Speciellt i norra Sverige och i inlandet i mellan- och södra Sverige behövs lägre U-värden för att få ihop effektbehovskalkylen och säkerställa god termisk komfort.
- Kontrollera ψ-värdet för bra inbyggning av fönster och dörrar.
- Infiltrationsförlusten och naturlig ventilation uppskattas till låg luftomsättning, < 0,1 luftomsättning per timme eftersom byggnaden är mycket tät.
- Prova med olika indata, till exempel U-värden, till positiv differens för effektbalansen uppnås.
- Kontrollera att tjocklekarna och U-värden överensstämmer.
När man har provat med olika byggnadsformer, storlekar och olika dimensioneringsfall skapas en överblick över vad som är möjligt på olika håll i landet.
Observera att solinstrålningen deltar i att hålla energianvändningen låg från höst till vår. Placera fönstren optimalt för det och ta hänsyn till skuggande byggnader och liknande i omgivningen. Fönsterplacering i söder lär vara bäst, men det beror på solvinklar mot väderstrecket och solens höjdvinklar på aktuell ort och årstid. Ju längre norrut i landet desto bättre fungerar väst och östvänd fönsterplacering i energisammanhang.
Ta med i de inledande beaktelserna att ouppvärmda vindfång och inglasade uteplatser/balkonger minskar energianvändningen. Vindfång och inglasade uteplatser behöver inte rymmas inom den kompakta byggnadsformen, utan kan vara utstickande delar.
Kompakt form ger minst klimatskal och därmed minst transmissionsförlust. Översta formen är lättast - nedersta formen är svårast.
Kompakta byggnadsformer
Flervåningshus blir sannolikt vanligt.
