Ventilation
Isover Multi-Comfort House har hög termisk komfort trots att en traditionell värmeanläggning inte behövs. Det är tillräckligt med en värmekälla i ventilationssystemet för att värma upp ventilationsluften i den mån värmeåtervinningen och passivvärmen är otillräcklig. Ett Isover Multi-Comfort House har effektiv värmeåtervinning på minst 80 % och låga förluster från installationer.
Ventilation och termisk komfort
Det behövs som lägst 0,35 liter uteluft per sekund och per kvadratmeter golvarea för att få en fräsch inomhusluft. När man väljer att tillföra huset uppvärmningsenergi med ventilationsluften får luften maximalt värmas upp till ca. 51ºC. Det är den ungefärliga gränsen för uppvärmning av luften utan att det luktar bränt. Samtidigt är det den ungefärliga gränsen för att säkra uppblandning av tilluften i rumsluften utan att det bildas termisk skiktning. Termisk skiktning leder till att det är varmt under taket men kallt på golvet. Att värma upp ventilationsluften till 51ºC är dock en teoretisk möjlighet som sällan används. De ventilationsanläggningar som används i passivhus i Sverige värmer upp tilluften till 35ºC.
Maximal tilluftstemperatur är dock en fråga om val av tilluftsdon. Det är bara när det är som kallast och mörkast som man behöver värma upp tilluften till en hög temperatur. Normalt värms luften kanske fem till tio grader över rumstemperaturen eller inte alls.
Det är normalt att en ventilationsanläggning har möjlighet till ökad ventilation om man till exempel har gäster. Har man gäster kan man leva med mer ljudalstring i ventilationsanläggningen än normalt eftersom en fest inte är en tyst situation i sig själv. Ingen kommer då att märka att ventilationsanläggningen väsnas lite mer.
På samma sätt finns möjlighet till reducerad ventilation om man är bortrest eller av annan anledning inte behöver ventilation på normal nivå.
Ren luft
Ren luft är ett måste, men tyvärr finns det inte på alla håll. Pollen och smutspartiklar gör att man behöver filtrera luften. Ventilationsanläggningen i ett Isover Multi-Comfort House är husets andningssystem. Pollen och smuts filtreras bort. Luften eftervärms inom gränserna för termisk komfort i rummen. Ventilationssystemet fungerar utan traditionell recirkulation varför tilluften inte blandas med gammal inneluft. Därför smutsas tilluftskanalerna inte ner utan förblir rena.
Värmeåtervinning
Ventilationsluften passerar genom en värmeväxlare som återvinner luftens energi med minst 80 %. De flesta ventilationsanläggningar som är lämpliga har en återvinning på något över 80 %, men man ska inte enbart se på den formella återvinningsprocenten eftersom behov av avfrostning varierar med klimatet. Avfrostningen påverkar återvinningsprocenten och det bör diskuteras med leverantören av ventilationsanläggningen så att den optimala lösningen för den aktuella orten hittas.
Effektiv värmeåtervinning kräver ett lufttätt klimatskal. Husets alla byggnadsdelar och detaljer ska vara täta för att undvika luftinfiltration genom dolda springor - speciellt när det är kallt och blåsigt. Ventilationsanläggningens värmeväxlare kan helt enkelt inte göra sitt jobb om inte all ventilationsluft passerar genom anläggningen.
Ventilationskanaler
Ventilationskanalerna är korta och dimensionerna generösa jämfört med mängden luft som ska passera genom dem. I enskilda bostäder används oftast 160 mm i huvudkanaler och 100 mm i fördelningskanaler. Generösa dimensioner motsvarar en lufthastighet på 1,5-2 m/s och säkerställer att det inte genereras mycket ljud från luftens rörelser. I princip finns en ljuddämpare för varje rum/avgrening i systemet. Ljuddämpare säkrar att fläktljud inte hörs och att ljud inte passerar från rum till rum via kanalerna.
De generösa dimensionerna är också gynnsamma för energianvändningen eftersom tryckförlusten till följd av luftens passage genom kanalerna är låg. Fläktarna kan därför vara små och billiga i drift.
Välisolerade ventilationskanaler på vinden
För att till fullo kunna utnyttja värmen som leds till rummen med ventilationsluften och säkerställa värmeåtervinningen får till- och frånluften inte ändra temperatur i betydande grad under passagen genom kanalerna. Kanalerna behöver vara välisolerade, speciellt i villor där ventilationskanalerna ofta placeras på vinden.
En halv till en grad är en lämplig gräns för temperaturändringen för till- och frånluftskanaler på vinden och i andra ouppvärmda rum vid dimensionerande vinterutetemperatur. Tyvärr är det praktisk omöjligt att isolera kanaler för tilluft uppvärmd till mer än rumstemperatur. Teoretiskt sett blir det väsentligt över 500 mm isoleringstjocklek om man har höga tilluftstemperaturer upp till 51ºC.
Om det inte finns någon annan möjlighet till placering av tilluftskanalerna än på vinden bör ett annat uppvärmningssätt väljas.
Tilluftskanaler i bostaden
Tilluftskanaler i bostäder utan vind t.ex i lägenheter, placeras ofta under innertaket eller är vertikala. Även dessa kanaler ska isoleras om man valt uppvärmning med ventilationsluften. En oisolerad tilluftskanal med 35ºC luft förlorar 2,4ºC eller 13 % av energin på en 5 meter lång kanal. Det är ofta oacceptabelt. Kanalerna ska isoleras för att hindra att luften under innertaket värms upp och leder till förhöjd värmeförlust genom taket. Kanalerna ska också isoleras för att hindra att korridorer där kanalerna finns, inte tillförs för mycket värme.
När man bedömer behovet av isolering av tilluftskanaler, för luft uppvärmd väsentligt över rumstemperatur, bör man se på värmeförlusten från de rummen som kanalerna placeras i. Ibland är en viss värmeförlust önskvärd för att hålla en jämn temperatur i byggnaden. Vertikala kanaler kan fungera som ett element om de bara är något isolerade. Som minimum bör dessa kanaler isoleras med 20 mm isolering. En 5 meter lång tilluftskanal med 35ºC luft ger en värmeförlust på ca. 50 W för 0,35 l/s•m² i ventilationsflöde och 120 m² bostad. Detta exempel motsvarar tilluftskanaler i trapprummet i tvåplansbostäder. I tabellen finns ett exempel som kan används som tumregel. Beräkningen är mycket känslig för kanallängden och flödet. Andra dimensioneringsfall kan beräknas med Isovers beräkningsprogram IsoDim®.
Tabell: Ventilationskanaler i uppvärmda rum
Minsta isoleringstjocklekar för ventilationskanaler.
Varmvatten och installationsrum
Varmvatten kräver mycket energi. I samband med byggnadsprojekteringen är det viktigt att ta ställning till hur varmvattnet ska värmas upp nu och på längre sikt.
Energianvändning och system för varmvatten
Det finns en del möjligheter att minska energianvändningen för varmvatten om man har effektiva system med t.ex. solvärme eller värmepump för varmvattenberedningen. Ett lämpligt mål är 15 kWh/m² boyta och år. Använder man däremot el, fjärrvärme eller biobränsle, och tar man ingen speciell hänsyn till inbördes placering av installationstunga rum, blir energianvändningen för varmvatten 30 kWh/m² och år eller mer.
I samband med byggnadsprojekteringen bör olika alternativ för effektiv varmvattenberedning beaktas. Det system som tycks vara en bra lösning idag är kanske inte det om 20 år. Solvärmepanel på byggnaden, värmepump kopplad till lågtemperatur fjärrvärme eller jord-/bergvärme bör ses som relevanta möjligheter oavsett om det i nuläget väljs vanlig el- eller fjärrvärmeuppvärmt varmvatten. Därför är det viktigt att det finns plats för annan lösning än den som väljs som byggnadens första system.
Små förluster i varmvatteninstallationerna
Förluster från varmvatteninstallationerna ska vara små, dels för att hålla värmeförlusten på låg nivå, men också för att vattenförlusten ska vara låg.
Ett bra sätt att minska förlusterna är att samla alla rum med varmvatteninstallationer, vilket ger möjlighet att skapa installationsrum eller schakt. Då blir rörsträckorna korta och vatten- och värmeförlusten minst. Som ett plus blir installationerna lättåtkomliga för inspektion och underhåll. I bostäder kan installationsrum ofta kombineras med tvättstuga, förråd eller förvaringsrum.
Installationsenhet för varmvatten och ventilation
Ett alternativ till installationsrum är speciella enheter avsedda för en bostad. Enheterna innehåller varmvattenberedare och ventilationsanläggning med värmeväxlare. Dessa enheter är kompakta och tar endast upp plats som ett vanligt garderobsskåp. Fördelen med dessa ”skåpsmodeller” är att de är lättplacerade mellan garderobsskåp i tvättstugan, badrummet eller köket. Till detta kopplas till- och frånluft, vatten, avlopp och el.
Kompakta komponenter för varmvatten och ventilation är ett område där det händer mycket. Det finns redan fler system på marknaden där man har möjlighet att koppla till solvärme, värmepump med mera som gör energisystemet effektivare. I Tyskland finns även det första systemet med en inbyggd värmepump i kompaktaggregatet för uppvärmning av varmvatten.
Hushållsel
Vitvaror
A-klassade vitvaror är ett självklart val och alla vitvaror placeras i bostadens uppvärmda rum. Vitvarorna bidrar till byggnadens uppvärmning och är en väsentlig del av frivärmen på 2 W/m².
Fast belysning
Det är också viktigt att tänka på fast belysning såsom inbyggda spotlights i samband med projekteringen. Generellt görs plats för elkablar och dosor i konstruktionernas installationsskikt. Spotlights med stor inbyggnadshöjd får inte plats i ett normaltjockt installationsskikt. Det finns två möjligheter att använda dessa spotlights utan att göra hål i ångspärren och därmed förstöra lufttätningen. En möjlighet är att bygga ett tjockare installationsskikt. En annan möjlighet är att förse innertaket med ett nerpendlat tak där spotlights kan placeras. Inbyggda spotlights är sannolikt ett modefenomen som inte håller hela byggandens livstid. Därför bör den fasta belysningen inte byggas djupt in i konstruktionerna.
Tjockt installationsskikt med skulptural karaktär ger möjlighet till olika sorts inbyggd fast belysning. även ventilationskanaler kan döljas och taket kan förses med ljudreglerande beklädnad.

Källa: www.rec-indovent.se

Källa: www.rec-indovent.se



Låg energianvändning


