Konstruktioner och detaljer
Det är möjligt att bygga ett hus enligt Isover Multi-Comfort Housekonceptet med många vanligt förekommande konstruktionstyper. I IsoverBoken finns ett stort antal lämpliga konstruktioner och detaljer som är anpassade till konceptets prestanda. Här sammanfattas de viktigaste fakta och principerna för att välja rätt.
Välisolerade konstruktioner
Alla byggnader behöver välisolerade konstruktioner för att få lågt uppvärmningsbehov. Hur lågt U-värdet ska vara beror på val av isoleringsprodukt, konstruktionsuppbyggnad och husets geometriska och geografiska läge. Utgångspunkten är U-värde på max 0,10 W/m²•ºC för golv och tak, och max 0,15 W/m²•ºC för ytterväggar. Dessa U-värden är dock enbart möjliga i flerbostadshus med kompakt form i kustnära områden i södra Sverige. På andra håll är det väsentligt kallare och mer isolering behövs. Mindre kompakta flerbostadshus och småhus har större ytor mot omgivningen i förhållande till golvytan och behöver därför mer isolering.
Många konstruktioner i IsoverBoken anpassas till önskat U-värde genom att öka tjockleken. även i ytterväggarna kan anpassningen göras i det obrutna mellanskiktet mellan de två stommarna.
Minimera köldbryggor
En köldbrygga är ett oisolerat eller dåligt isolerat område. Man får inga eller obetydliga köldbryggor om man strävar efter ett sammanhängande isoleringsskikt runt hela byggnaden.
Numera ska de så kallade geometriska köldbryggorna också beaktas. Geometriska köldbryggor finns i konstruktionsdetaljerna på grund av geometrin. Ett utsprång, en ändring i konstruktionstjocklek eller ett hörn ger enbart på grund av geometrin ett extra bidrag till värmeförlusten som måste räknas in.
Dessa köldbryggor är linjära köldbryggor och uttrycks med ett ψ-värde (psi-värde) och värdet bör hållas så lågt som möjligt, det vill säga oftast under 0,05 W/m•°C för hörn och under 0,02 W/m•°C för andra detaljer. Låga ψ-värden åstadkommer man om isoleringen i detaljerna mellan byggnadsdelarna har nästan lika mycket isolering som byggnadsdelarna. I vissa fall är det inte möjligt, men man får lägst ψ-värden när de värmeisolerande delarna placeras i obruten linje, till exempel bör ett passivfönster placeras mitt för isoleringsskiktet i väggarna.
Bra ljudisolering
Tjocka väggar som fylls fullständigt med glasull ger i sig själv ett bra bidrag till ljudisoleringen. Tjocka konstruktioner byggs lättast i flera lager. I ytterväggar är en delning i två stommar mycket gynnsam för luftljudsisoleringen. Skillnaden mellan en lätt ytterväggskonstruktion som byggs med en stomme jämförd med en liknande vägg med två stommar är ungefär 10 dB förbättring av luftljudsisoleringen. Extra gipsskikt invändigt och utvändigt ger ytterligare 5-10 dB förbättring. Det betyder att en traditionell ytterväggskonstruktion som ursprungligen hade en ljudisolering i ljudklass C eller sämre kan komma upp i ljudklass B eller till och med ljudklass A.
Vindsbjälklag eller mellanbjälklag kan förses med extra gipsskikt som ger en förbättring på minst 5 dB. Gipsskiktet som bildar undertak kan monteras på akustikprofiler istället för glespanel vilket ger en förbättring på ca 5 dB. Mellanbjälklag kan kompletteras med ett flytande golv som ger en stegljudsförbättring på upp till 25 dB. Samtidigt bidrar det flytande golvet med upp till 5 dB förbättring av luftljudsisoleringen. Vindsbjälklag och mellanbjälklag av traditionellt slag kan med dessa ändringar uppnå ljudklass A eller B.
Dubbel fönsterkonstruktion ger, på samma sätt som väggar med dubbelstomme, möjlighet till bättre luftljudsisolering om de två konstruktionsdelarna inte är fast förbundna.
Minimera ljudbryggor
Ljudbryggor är fasta förbindelser eller kontakt mellan material som lätt kan överföra ljud. Glasull är mycket bra på att bryta ljudöverföringen och om man kan sära byggnadens fasta delar, är mjuka mellanskikt den bästa lösningen. Men eftersom byggnader ska hänga ihop och vara stabila innebär det att man får använda andra medel på vissa ställen. Ett bra sätt att skapa bättre ljudbrytande byggnadsdelar och detaljer är att använda komponenter som är rörliga eller fjädrande i en riktning. Akustikprofiler som underlag för innertak är exempel på detta.
Värmeisolera också mellan lägenheterna
Lägenhetsskiljande mellanbjälklag och mellanväggar ska vara värmeisolerade av två orsaker:
• önskan om olika temperaturer i lägenheterna
• göra de möjligt att låta en lägenhet stå ouppvärmd mellan ut - och inflyttning.
Oisolerade konstruktioner t.ex. betongmellanväggar har mycket hög värmeledningsförmåga och redan vid några graders temperaturskillnad blir förlusten från den varmare lägenheten till den kallare lägenheten hög. En oisolerad betongvägg har ett U-värde på ca. 3 W/m²•ºC och vid 3 graders temperaturskillnad mellan lägenheterna blir förlusten ca. 9 W/m² konstruktionsyta. Ytterväggen har som jämförelse en värmeförlust på ca. 4 W/m² vid dimensionerande vinterutetemperatur. Den som önskar lite högre rumstemperatur får svårt att nå den om inte det finns extra effekt utöver det som är projekterat för lägenheten. De boende i den varma lägenheten kommer till stor del också att betala för grannens värme. Ett lämpligt U-värde för lägenhetsskiljande konstruktioner är max 0,40 W/m²•°C motsvarande ca. 100 mm isolering.
