Ska fritidshus isoleras och plastas?

Kallställda fritidshus

Vi får ofta frågor kring isolering och plastning av fritidshus som man tänker kallställa stora delar av vintersäsongen. Men man tänker dock ha möjlighet att använda stugan kortare perioder under vintern.

Vanligtvis önskar man isolera ganska väl eftersom oisolerade byggnader i praktiken inte är användbara varken sommar eller vinter i vårt klimat. Däremot är man mycket osäker på om det är bra eller dåligt att använda ångspärr/ångbroms. Denna används för att skapa lufttäthet (minska risken för konvektion som ger drag/dålig komfort och fuktproblem) och skapa ångtäthet (minska risken för diffusion genom klimatskalet och därmed fuktproblem).

Kan man kallställa huset?

Det beror på vad man menar! När man kallställer en byggnad tänker de flesta helt naturligt stänga av värme och ventilation med resultatet att byggnaden står praktiskt tagit utan luftomsättning. Detta är inte bra!

Värme- och fuktpåverkan varierar även i ett ouppvärmt hus. Virke och en del andra byggmaterial tar upp mycket fukt när huset är kallställt och den relativa fuktigheten blir hög. Solinstrålning kommer periodvis att värma upp inomhusmiljön. Alla material och inventarier kommer att börja släppa sin fukt som i sin tur har tendens att samla sig i den del av byggnaden som är kallast. Resultatet blir att kalla och igenstängda hus ofta luktar ofräscht.
 
Därför bör ett fritidshus som inte används så mycket under den kalla säsongen ha båda en grundventilation och lite uppvärmning så att fuktnivån i huset ligger under 70 % RF största delen av tiden. På så sätt tar material och inventarier inte upp så mycket fukt och man minskar risken för mögelbildning och ofräsch lukt.

Man får testa hur mycket som behövs för ett givet hus på en given ort.

Ett enkelt sätt är att installera en så kallad frostvakt med element som säkerställer att huset värms upp lite grann när det är kallt. Grundventilation kan t.ex. vara 25 % av den normalnivå som Boverket föreskriver för vanliga bostäder. Det blir då ¼ av 0,35 liter per sekund och kvadratmeter boyta.

Om fritidshuset är på 100 kvadratmeter kan grundventilationen vara 100x0,35/4=8,75 liter per sekund eller drygt 30 kubikmeter per timme. Det kan dock vara svårt att hitta en fläkt som ger så lite. De flesta frånluftsfläktar ger kring 100 kubikmeter per timme. Man kan då välja att ventilera periodvis t.ex. 20 minuter per timme.
 
Det kommer allt fler nya komponenter på marknaden. Nyligen har det kommit små kostnadseffektiva, soldrivna frånluftsfläktar som har inbyggda solceller. Dessa går igång när solen skiner om man placerar dem på ett bra solexponerat ställe i ytterväggen.

När solen skiner blir ett kallställt fritidshus i någon grad uppvärmt till följd av solinstrålningen och alla material börjar släppa fukt. Solstyrd frånluft är kanske det enda som behövs för att hålla stugan fräsch – och med noll kronor i driftskostnad.
 
Oavsett vilken typ av frånluftsfläkt man väljer ska man såklart också ha friskluftsventiler i rimlig omfattning så det kan komma frisk luft in i husets alla rum.

Ha god framförhållning när du bygger och renoverar

När man bygger eller renoverar är det viktigt att man har god framförhållning och funderar på om man själv eller en kommande ägare kan tänkas ha förändrade önskemål avseende användning av stugan. Om ett fritidshus går att använda som helårsbostad är det också sannolikt att det någon gång i framtiden kommer att bli använt som bostad stora delar av året. En stuga som går att använda hela året har givetvis ett större marknadsvärde än en stuga som inte kan detta. Därför är det en fördel att bygga stugan som ett vanligt bostadshus. Då minskar man risken för att det senare uppstår missförstånd eller att stugan får lägre marknadsvärde pga. begränsad användning.

Kan Isovers Vario^®-system med en variabel ångbroms vara ett fördelaktigt val i fritidshus eftersom denna fungerar dynamiskt när fukt och temperatur varierar i inne- och utemiljön?

Ja, Vario^®-systemet har fördelar i fritidshus!

Isover Vario® Xtra reagerar på hög relativ fuktighet och släpper igenom fukt vid behov. I fritidshus har det först och främst betydelse för att minska sommarkondens på vår och försommar när solen värmer upp fasadbeklädnaden och yttertaket och trycker fukten inåt. Vario^®-foliens förstärkningsskikt på dess baksida har förmåga att fånga upp viss kondens som i sin tur ganska omedelbart släpps igenom Vario^®-folien till inomhusmiljön där den ventileras bort.

Vario^®-folien kan ersätta vanlig plastfolie som används i traditionella ventilerade bostadskonstruktioner. Den kan även användas i speciella icke-ventilerade kompakta konstruktioner. Fördelen med detta är att man får en fuktsäker lösning som också sparar plats och som är enkel att montera med färre komponenter än traditionell ventilerad lösning eftersom man inte behöver bygga luftspalt.

På vintern fungerar Vario^®-folien som en vanlig ångspärr. Då uppvärmningen är minimal inomhus i ett kallställt fritidshus skapas enbart ett lågt ångtryck vilket resulterar i att mycket lite fukt drivs utåt mot råsponten. Vario^®-folien håller därför konstruktionen på en torr nivå över vintern.

Läs mer om konstruktionen ST:63 här

Var någonstans kan jag köpa Isovers Vario^®-system?

Hos våra byggåterförsäljare. De största och mest välsorterade byggåterförsäljarna lagerhåller produkterna. Andra byggåterförsäljare kan ta hem produkterna på beställning.

Hitta byggåterförsäljare här

Vad är Isovers förslag till isolering av fritidshus?

Om du bygger traditionella träkonstruktioner bör du först och främst utnyttja den platsen som finns i byggnadsstommen - mellan väggreglar, balkar och takstolar. Sedan bör man se till att göra konstruktionerna fuktsäkra som vanliga bostadskonstruktioner. Resultatet blir ofta U-värden och isoleringstjocklekar som motsvarar vad som gäller för renovering, ombyggnader och tillbyggnader i vanliga bostäder. Det kanske låter mycket, men prisskillnaden mellan att bygga vanliga bostadskonstruktioner och en sämre nivå är liten.
 

Går det bra att använda en traditionell plastfolie i konstruktionerna i fritidshus?

En traditionell plastfolie kan inte fånga upp kondens med det resultat att fukten - sommarkondensen - rinner av och fångas upp av konstruktionsvirket t.ex. i syllarna i ytterväggarna. Det är en onödig påfrestning.

Var någonstans köper jag frostvakt, solcellstyrda frånluftsfläktar samt friskluftventiler?

Sök på internet efter ”frostvakt för uppvärmning”, ”soldriven ventilationfläkt” och ”väggventiler” eller snarlika sökord. Då får du upp ett antal träffar. De komponeneterna som behövs används även till andra kallställda rum som garage, källare, förråd och andra ”ouppvärmda rum”.

Vilka krav på energihushållning gäller för fritidshus?

BBR avsnitt 9 Energihushållning är tillämpningsföreskrifter till 3 kap. 14 och 15 §§ Plan- och byggförordningen (PBF). 3 kap. 14 § PBF gäller för alla byggnadsverk, d.v.s. även fritidshus. Bestämmelserna om särskilt goda egenskaper när det gäller hushållning med elenergi i 3 kap. 15 § PBF, gäller däremot inte för fritidshus med högst två bostäder.

Energihushållningskraven i BBR är inte skrivna för att gälla för fritidshus med högst två bostäder och följaktligen är dessa undantagna enligt BBR avsnitt 1:2. Därmed saknas speciella tillämpningsföreskrifter för fritidshus i detta avseende.

Dock gäller fortfarande kraven i 3 kap. 14 § PBF som innebär att byggnadsverk och deras installationer för uppvärmning, kylning och ventilation ska vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att den mängd energi som med hänsyn till klimatförhållandena på platsen behövs för användandet är liten och värmekomfort för användarna tillfredställande. I ärende om fritidshus med högst två bostäder får kommunen inför startbesked ta ställning till om byggherren kan antas komma att utforma byggnaden så att den uppfyller de övergripande kraven i 3 kap. 14 § PBF.

Källa: www.boverket.se