Användarmanual för U-värdesberäknaren

Detta är en steg-för-steg guide till hur U-värdesberäknaren används. Använd snabblänkarna för att navigera mellan avsnitt.

Om U-värdesberäknaren

U-värdesberäknaren är ett program från Saint-Gobain Sweden AB, Isover.

Programmet är framtaget för att beräkna värmegenomgångskoefficienter, U-värde, i olika typer av byggnadsdelar. Värmegenomgångskoefficienten, U-värdet, är den egenskap som anger hur bra en byggnadsdel isolerar. Med byggnadsdel menas här exempelvis en vägg, ett tak eller ett golv. Värmegenomgångskoefficienten har enheten W/m2K. Ju lägre värde desto bättre isolering. 

Programmet räknar U-värden utifrån tre stommodeller som är basera på beräkningsmetodiken i SS-EN ISO 6946 Byggkomponenter och byggnadsdelar – Värmemotstånd värmegenomgångsmotstånd – Beräkningsmetod.

Programmets stommodeller är designat för att räkna U-värde på vanligt förekommande regel-och bjälklagskonstruktioner samt konstruktioner med homogena materialskikt med eventella infästningar.

Programmet räknar även psi-värde på ett antal konstruktionsdetaljer baserat på beräkningsmetodiken i SS-EN ISO 14683 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner – Linjär värmegenomgångskoefficient – Förenklade metoder och schablonvärden.

U-värdesberäknaren är utvecklad i samarbete med Sunding IT AB

Skapa ett projekt

För att skapa ett nytt projekt fyll i rutorna som efterfrågas och tryck därefter skapa projekt.



Välj den typ av konstruktion du vill bygga. Du kan välja en konstruktion från vår konstruktionslista och använda den som den är eller modifiera den så den stämmer med hur du vill bygga. Du kanske bara vill ändra vissa tjocklekar eller byta material. Du kan också välja att lägga upp en helt egen konstruktion.

För att komma tillbaka till föregående sida tryck på den röda symbolen nere i vänster hörn stäng projekt. 

Isovers konstruktionslösningar

I programmet finns Isovers konstruktionslösningar inlagda. Du kan enkelt skapa ett eget projekt med dina konstruktioner och konstruktionsdetaljer.
Du kan anpassa konstruktionerna till ditt projekt genom att göra följande modifikationer:

  • Ändra tjocklek på skikten och ev. regel%
  • Lägga till eller ta bort skikt
  • Modifiera alla påslag på värmemotståndet och U-värdet
  • Ge dina konstruktioner eller konstruktionsdetaljer unika namn
  • Spara beräkningarna som xml-fil och/eller utskrift som PDF-fil

 

Ändring av konstruktion

Vid val av en redan upplagd konstruktion kan skiktens olika parametrar i konstruktionen lätt justeras.
Du kan:

  • Redigera ett skikt genom att trycka på pennblocket
  • Ta bort det genom att trycka på det röda krysset 
  • Lägg till skikt genom att trycka på det gröna plusset
  • Skikten kan flyttas uppåt och neråt med hjälp av de blå pilarna till höger så det stämmer med hur du vill bygga
  • För att spara konstruktionen trycker du på den blå diskettsymbolen  nere i vänster hörn
  • Vill du däremot att inte spara trycker du på den röda avbryt-symbolen nere i vänster hörn

 

Lägga till ett skikt

När du lägger till ett skikt får du först valet om du vill lägga in ett material eller en luftspalt. Väljer du material, börja med att definiera skikttyp, exempelvis:

  • Homogent (t.ex. gips),
  • Regelstomme eller bjälklag (t.ex. bärande stående reglar),
  • Korsregling (t.ex. horisontella reglar i installationsskikt),
  • Sekundärregel (t.ex. förskjutna lodräta reglar i installationsskikt),
  • Befintlig stomme (används som alternativ till att lägga upp befintlig stomme skikt för skikt. Du måste då kunna bedöma skiktets värmemotstånd)
  • Homogent med infästning (t.ex. putsskiva fäst med kramlor)

I nästa steg, välj ett material i listan och ange en tjocklek. Tar du ett homogent skikt räcker det med att välja material och fylla i tjockleken i mm. Du kan även skapa ett eget material med ett eget lambda. Detta material finns då enbart tillgängligt i ditt aktuella projekt som en del av dina indata.

Regelprocent

Vid val av en skikttyp med reglar ska även ett regelmaterial väljas och regelandelen ska anges i procent. Regelandelen för träreglar med cc 600 anges normalt 12% och cc 450 anges 14%. På så sätt tar du med reglar som syll och hammarband samt extra regler som förekommer kring dörrar och fönster etc. För bjälklag cc 1200 mm anges normalt 5% regelandel. Dessa andelar gäller för vanligt 45 mm hyvlat virke. Regelkonstruktioner med stålplåtsprofiler har regelprocent motsvarande livets godstjocklek med ett påslag för extra reglar vid dörrar och fönster samt syll och hammarband. T.ex. 2 mm tjockt profilliv med regelavstånd på cc 600 mm ger 0,33% för regelavståndet. En rimlig avrundning uppåt för extra regler är vanligtvis till 0,5% för regelprocenten.

Påslag på U-värdet

I visa fall tillkommer påslag på U-värdet eftersom vissa praktiska förhållanden i konstruktionens uppbyggnad ökar U-värdet och därför värmeförlusten genom konstruktionen.

Påslag på värmemotståndet

För alla konstruktioner finns påslag på värmemotståndet till följd av luftens angränsning till konstruktionsytorna samt från ev. luftspalter mellan materialskikten samt ouppvärmda utrymmen utanför ytan. 

Homogent skikt med infästningar

I ett homogent skikt med infästningar finns ett påslag på U-värdet för infästningarna. Det kan justeras genom att trycka ändra vid påslag avseende infästningar. Här finns det några parametrar att ta hänsyn till, värmekonduktivitet, tvärsnittsarea, antal fästen per m2 och längden på infästningen. Oftast räcker det att välja vanligt förekommande infästningar som skruvar eller kramlor från listan. Om du jobbar med specialinfästningar behöver du lägga in materialdata utifrån de faktiska förhållandena.

I vissa fall kan påslaget från infästningar vara försumbart dvs. påverkar på 4:e decimal. Då visas påslaget som 0.

Infästningar

Infästningar genom heltäckande isoleringsskikt räknas som ett påslag på U-värdet enligt formel. Välj mellan standardinfästningar som skruvar eller kramlor enlig drop-downlistan eller lägg in data for egna infästningar. Observera att d1 motsvarar tjockleken av alla isoleringsskikt som infästningarna går igenom. Alla infästningsskikt ska ligga i följd för att ge korrekt resultat. Om din konstruktion har infästningar i teleskophylsor går infästningen enbart genom en del av skikten.  Ange i så fall hur lång infästningen är i mm. d1 blir då mindre än dins.
Om din konstruktion innehåller snedställda infästningar t.ex. 45 gr i förhållanden till ytans plan blir d1 större än dins.

 

Nederbörd; regn- och smältvatten

Omvända tak och Duotak har tätskiktet liggande på djupet och det kommer ett påslag på U-värdet till följd av regn och smältvatten. Du väljer rätt påslag i listan och anger vilka skikt det avser dvs. ligger ovanför tätskiktet.