Hoppa till huvudinnehåll
Isolering och isoleringslösningar från ISOVER
  • Nyhetsbrev
  • Kontakt
  • Nyheter
  • Konstruktioner och lösningar
    • Konstruktioner och lösningar
    • Ytterväggar
      • Träregelstomme
      • Stål- & träregelstomme
      • Lättbalkstomme
      • KL-trästomme
      • Stålregelstomme
      • Stålstomme
      • Betongstomme
    • Låglutande tak
      • Trästomme
      • Stålstomme
      • Betongunderlag
    • Vindsbjälklag
      • Träbjälklag
      • Betongbjälklag
    • Snedtak
      • Ventilerad konstruktion
      • Oventilerad konstruktion
    • Innerväggar
      • Träregelstomme
      • Stålregelstomme
    • Mellanbjälklag
      • Träbjälklag
      • Lättbalkbjälklag
      • Massivträbjälklag
      • Stålbjälklag
    • Grund och källare
      • Platta på mark
      • Källare
      • Varmgrund
    • Konstruktionsdetaljer
      • Grund - Yttervägg
      • Yttervägg - Fönster
      • Yttervägg - Mellanbjälklag
      • Mellanbjälklag - Mellanvägg
      • Yttervägg - Tak
      • Vinklar; taknock, hörn etc.
    • Isolera för brandsäkerhet och trygghet
    • Referensobjekt
    • Beräkningsprogram
    • Renovering och tilläggsisolering
    • Mark- och anläggningsarbeten
    • ISOVER Byggoptimering
    • Saint-Gobain QUB/e – fältmätningar av U-värdet
  • Produkter
    • Produkter
    • Byggisolering
      • Ytterväggar
      • Innerväggar
      • Snedtak
      • Vindsbjälklag
      • Mellanbjälklag
      • Mark- och grundisolering
      • Fog- och drevningsprodukter
      • Brand- och lastprodukter
    • Lösullsisolering
    • Lufttäthet och fuktsäkerhet
    • Låglutande tak
    • Tillbehör
    • Teknisk isolering
      • VVS-isolering
      • Industriisolering
      • Marinisolering
      • OEM
    • Alla produkter
  • Dokumentation
  • Hållbarhet och miljö
    • Hållbarhet och miljö
    • En hållbar framtid
      • Miljöfördelar med glasull från ISOVER
      • Isolering och klimatfrågan
      • Byggnaders miljöpåverkan
      • Isolering ger miljövinster
      • Isolering från ISOVER
      • Lätt att arbeta med
    • Komfort och trygghet
      • Vad är komfort?
      • Isolera för trygghet
      • Inomhusmiljö och hälsa
    • Lösningar och koncept
      • System och konstruktionslösningar
      • Premiumsortiment
      • Referensobjekt
      • Spill från byggarbetsplats
      • Recirkulering av pallar
    • Miljöcertifiering av byggnader
      • Svanen
      • Green Guide (BREEAM)
      • Hållbartbyggande.se
    • Miljöbedömning av produkter
      • Miljövarudeklaration (EPD)
      • Byggvarudeklaration (BVD)
      • Säkerhetsdatablad
      • BASTA
      • Byggvarubedömningen
      • SundaHus
  • Om ISOVER
    • Om ISOVER
    • Från Gullfiber till ISOVER
    • ISOVER in English
    • ISOVER företagspolicys
    • Referensobjekt
    • ISOVERs nyhetsbrev
    • Lediga jobb
    • Saint-Gobain Multi-Comfort
    • Kontakta ISOVER
    • Sponsring
  1. Hem
  2. Nyheter
  3. 2011
  4. oktober 2011
  5. Hållbart byggande del 4 - Låt temperaturen variera – spara energi

Hållbart byggande del 4 - Låt temperaturen variera – spara energi

2011-10-10
  • Byggnadsfysik
Dagens byggnader har ofta avancerade reglersystem som ser till att inomhustemperaturen hålls på en konstant nivå. Vad många förbiser är att en alltför exakt temperaturreglering kan medföra onödigt höga energikostnader. Genom att låta temperaturen variera några grader upp och ner under dagen kan man spara så mycket som 15 % av kostnaderna för uppvärmning och kylning.

Utnyttja värmetrögheten

En byggnads värmetröghet är en viktig faktor att ta med i beräkningarna när man vill spara energi. Värmetrögheten är ett mått på husets förmåga att lagra värme i väggar, grund, bjälklag etc. Ett hus med hög värmetröghet lagrar mer värme än ett med låg och kräver att mer värmeenergi tillförs för att nå en viss temperatur.

Konstruktionsvalen har en avgörande betydelse för värmetrögheten. Byggnadsmaterial som betong, massivt tegel och massivträ har hög värmetröghet medan gipsskivor och lättbetong har låg. Den praktiska nyttan med hög värmetröghet är att den kan utnyttjas för att minska variationerna i inomhustemperaturen vid tillfälliga växlingar i utomhustemperaturen. Blir det kallare avges värme från byggnaden till inomhusluften och tvärtom så tar byggnaden upp värme om det plötsligt blir varmare. Resultatet blir ett jämnare inomhusklimat utan att man behöver sätta in extra värme eller kyla vid tillfälliga temperaturväxlingar och energibesparingar på upp till 15 %.

Temperaturen måste få variera

För att värmetrögheten ska kunna utnyttjas för energibesparing krävs det att temperaturen i huset tillåts variera några grader upp och ner, runt 3-4 °C. Om temperaturen hålls konstant så kommer värmen som lagrats i byggmaterialen inte att avges eftersom temperaturjämvikten mellan byggmaterialen och inomhusluften hålls oförändrad. Den tillförda effekten kommer då att vara densamma som den som huset avger till omgivningen.

Om man istället låter temperaturen sjunka ett par grader under natten så bryts jämvikten och huset kommer att avge en del av den lagrade värmen till inomhusluften. Soliga vinterdagar ska man tillåta att huset värms upp några grader extra av solinstrålningen så energi lagras på nytt. Det är därför viktigt att man inte aktiverar solskyddet för tidigt utan tillåter att inomhustemperaturen t.ex. ökar till 25 °C.

Vid kortare perioder av höga utetemperaturer på sommaren kommer husets termiska massa på motsvarande sätt att absorbera värme från luften och på så sätt ge en kylande effekt. Normalt är nätterna svala i Sverige och det kan vara tillräckligt att vädra nattetid för att hålla inomhustemperaturen på en rimlig nivå.

Så genom att låta temperaturen variera och låta husets termiska massa absorbera och frigöra värme så kan man kompensera för tillfälliga växlingar i utomhustemperatur och minska energianvändningen för uppvärmning eller kylning.

Mindre temperaturvariationer med hög värmetröghet

Desto högre värmetröghet en byggnad har desto mer energi lagras eller frigörs vid en temperaturändring. Det betyder att det är möjligt att spara mer energi i ett hus med hög värmetröghet än i ett med låg.

Alternativt kan man minska temperaturdifferenserna, dvs. att man inte behöver låta inomhustemperaturen variera lika mycket i ett hus med hög värmetröghet som i ett med låg för att uppnå samma besparing.

Tillfälliga termiska laster

Värmetrögheten hjälper också till att motverka effekten av variationer i de termiska lasterna i huset. Det kan t.ex. vara ett kontor där det dagtid vistas mycket människor och många elektriska apparater används men där den termiska lasten är mycket lägre nattetid.

Här kan hög värmetröghet göra att man slipper att aktivt kyla byggnaden på sommaren. Istället får temperaturen variera något över dygnet och man ser till att den är relativt låg på morgonen genom att låta ventilationssystemet blåsa in sval uteluft under natten. Under dagens lopp värms luften upp men når aldrig obehagliga nivåer innan personalen går hem.

Kylning – en bra början

Människor accepterar moderata övertemperaturer på sommaren i lokaler, t.ex. skolor och kontor. Detta gör det lämpligt att utnyttja hög värmetröghet för komfortkylning. Om man redan från början tar med värmetrögheten i beräkningarna kan man i vissa fall bygga lokalerna utan aktivt kylsystem och sparar på så sätt in både den initiala investeringen och driftskostnaderna. Minskad kylning är det lättaste sättet att spara energi.

Även uppvärmningen av ett hus påverkas positivt av hög värmetröghet. Eftersom den lagrade värmen i byggmaterialet hjälper till att hålla temperaturen uppe vid tillfälliga köldknäppar så klarar man sig med mindre installerad effekt för uppvärmning. Alternativt kan man tillåta sig att ta ut svängarna lite mer i utformningen av huset och tåla större värmeförluster, så som beskrevs i förra artikeln.

Exempel

De flesta hus har en betongplatta som utgör en väsentlig del av husets termiska massa. En marklägenhet på 100 m² har 10 m³ betong om plattan är 100 mm tjock. Om plattan värms upp 4 °C absorberar den 21,2 kWh. Ett passivhus dimensioneras till ett max effektbehov på 10 W/m²
uppvärmd area. Det motsvarar ett energibehov på 1 kWh per timme under den absolut kallaste tiden. Ofta har man soliga dagtimmar även när det är mycket kallt ute. Det innebär att man skulle kunna klara uppvärmningen i ett passivhus med hjälp av termisk tröghet och lagom mycket solinstrålning om man accepterar en temperaturskillnad under dygnet på 4 °C i materialet.

Byggnadsfysik - värmetröghet

Exempel på hus med termisk massa i platta på mark med massivt trägolv samt betongväggar mot våtrum och kök som är placerade centralt i byggnaden i en enhet.

Byggnadsfysik - tabell värmeackumulering

Materialdata för värmeackumulering i betong

För mer information

Hanne Dybro, utvecklingsingenjör, 042-846 14, hanne.dybro@saint-gobain.com

Mer ur arkivet

  • Hållbart byggande del 1 - Hållbart byggande på stark frammarsch
  • Hållbart byggande del 3 - Värmetröghet - vad betyder det för byggnadsutformningen?
  • Hållbart byggande del 4 - Låt temperaturen variera - spara energi
  • Hållbart byggande del 6 - Tilläggsisolera rätt och spara energi
  • Hållbart byggande del 7 - När är utvändig isolering av råsponten en fördel?
  • Hållbart byggande del 9 - Täta huset! Nu tar Gar-Bo och TMF nya tag
  • © 2022
  • Sitemap
  • Integritetspolicy och användarvillkor
  • Cookies
  • Kontakt
  • FAQ
  • Press
Saint Gobain Logo
Tillbaka till toppen