- Byggnadsfysik

Mer än bara isolering
Sven-Olov Eriksson är arkitekt och arbetar som konsult på Arcsite Arkitekt & Byggkonsult i Borlänge. Han är specialiserad på miljö- och energifrågor och har över 35 års erfarenhet från byggbranschen.
– För att få ett energisnålt hus måste man i första hand satsa på att bygga en bra stomme. Den ska vara torr, välisolerad och tät. Kunskapen om att huset måste vara tätt både från in- och utsidan för att bli energieffektivt är tyvärr dåligt spridd bland både beställare och entreprenörer, säger han.
Han förklarar att den låga energianvändningen i passivhus kommer av att man höjer kvalitén på stommen. Med extra isolering, hög täthet samt torra och högkvalitativa byggnadsmaterial får man ett hus där behovet av stora investeringar i uppvärmningssystemet, t ex värmepumpar eller fjärrvärmeanslutningar, elimineras.
Tätskikten centrala för funktionen
Isoleringens funktion bygger på att den stillastående luften i materialet isolerar. Om luften rör sig p g a att ett eller båda tätskikten läcker tappar man mycket av den isolerande effekten. Detta gäller inte minst det yttre tätskiktet, vindskyddet, som ska hindra utomhusluften från att blåsa in i isoleringen.
– Det yttre tätskiktet är lika viktigt som det inre, säger Sven-Olov Eriksson. Utan det fungerar inte isoleringen som det är tänkt och man får stora och onödiga energiförluster.
Det inre tätskiktet, diffusionsspärren, förhindrar att varm och fuktig inomhusluft vandrar ut i konstruktionen. Förutom att man förlorar värme vid läckage riskerar man också att få fuktproblem i väggarna.
– När man ökar isolergraden på ett hus är det mycket viktigt att väggarna är ordentligt tätade från insidan. Om inomhusluften kan vandra ut i väggarna kommer fukten att kondensera halvvägs inne i väggen vilket kan ge mögel- och fuktskador i konstruktionen, förklarar Sven-Olov Eriksson.
Trycktestning och termografering
För att säkerställa en hög täthet är tryckprovning och termografering (värmekameraundersökning) ett viktigt led i byggprocessen. Tryckprovningen går till så att man sluter till alla öppningar i huset (fönster, ventilation, brunnar, etc) och skapar ett undertryck i huset med hjälp av en stor fläkt, en s k Blower Door, som man monterar i t ex ytterdörren. Sedan mäter man hur mycket luft som måste pumpas ut för att hålla trycket och kan räkna fram ett mätvärde i liter per sekund och kvadratmeter omslutande area vid 50 Pa undertryck.
– Under tiden som huset är trycksatt passar jag på att göra en termografering för att upptäcka var läckagen finns, berättar Sven-Olov Eriksson. Läckorna är ofta små, kanske en miss i en tejpning eller en liten reva i plasten. Därför är en tryckprovning och termografering till stor hjälp så att fel som uppstår under byggskedet kan lokaliseras och identifieras.
Sven-Olov Eriksson brukar göra två besiktningar. Den första sker i samband med att det inre tätskiktet är klart och man fortfarande har plasten synlig. Då har man möjlighet att enkelt åtgärda alla läckor och hela besiktningen brukar vara klar på ett par timmar. Den andra besiktningen görs när huset är klart och fungerar som ett kvitto på hur väl man lyckats med tätningsarbetet.
– Det har faktiskt kommit att bli lite av en tävling mellan olika bygglag vem som kan bygga tätast, säger Sven-Olov Eriksson.
Ansvaret ligger hos beställarna
Tryckprovning och termografering ses fortfarande inte som en naturlig del i byggprocessen, trots att det är en enkel, tillförlitlig och kostnadseffektiv metod som borde vara en naturlig del av det löpande kvalitetsarbetet i byggskedet.
– Dagens byggregler ställer alldeles för låga krav på energieffektivitet. Det betyder att det är beställaren som måste ställa högre krav om man ska få ner energianvändningen. Men för att kunna göra det krävs kunskap. Täthetskravet måste ingå redan från början i projekteringsskedet och både detaljer och byggarbetet måste anpassas för detta. Kontrollmetoderna måste bestämmas och besiktningsarbetet planeras in och beredas plats i byggprocessen, förklarar Sven-Olov Eriksson.
Sven-Olov Eriksson är ofta ute och utbildar i hur man bygger energieffektivt och hanterar de nya kontroll- och besiktningsmetoderna. Kurserna är allmänt hållna och riktar sig till alla som är inblandade i byggprocessen, från beställare till projektledare och byggnadsarbetare/installatörer.
– Jag får alltid ett mycket gott mottagande när jag är ute och informerar och det är glädjande att se hur långt man kommer med en så liten insats, säger han. Efter en genomgång på en halv dag med snickarna på ett bygge kommer vi upp i tätheter som ligger mycket bättre än nivån för lågenergihus. Detta betyder att energianvändningen i det färdiga huset sänks med minst en tredjedel.
Just byggnadsarbetarna framhåller Sven-Olov Eriksson som mycket viktiga för att kunna nå ända fram.
– Vi har en mycket bra och duktig byggnadsarbetarkår som snabbt lär sig hur man arbetar med täthet. Deras engagemang och noggrannhet har varit helt avgörande för att uppnå de goda resultat som vi fått, avslutar han.