Svenska NNE-krav 2017 och 2021

2017 Omläggning av terminologi

Omläggningen av terminologin innebär att man dimensionerar byggnaders energiprestanda utifrån samma primärenergital, EP_pet, oavsett energiförsörjning. Alla delar av byggnadens energianvändning som baseras på el viktas då med en primärenergifaktor – dvs. viktningsfaktor – som i första hand blir 1,6 vilket motsvarar den nivån som vi har idag mellan el-uppvärmda byggnader i förhållande till icke eluppvärmda byggnader. Primärenergifaktorn för övriga energislag blir 1.
 

Fördelen med att formulera energianvändningen utifrån samma EP_pet är att kraven är lite mer överskådliga och att nivåerna samlas i en tabell. Nackdelen är att man behöver räkna fram vad man förväntas att köpa av dem olika energislagen som blir aktuella för en given byggnad. Det gäller även byggnader som ska värmas med t.ex. fjärrvärme, eftersom fastighetsenergin är baserad på el.

I stället för klimatzonerna får vi geografisk justeringsfaktor, F_geo, som säkerställer att energi till enbart uppvärmningen justeras i förhållanden till klimatet. Uppvärmningen är summan av transmissionsförlusten genom klimatskärmen, ventilationsförlusten samt förlust från varmvattencirkulation utanför klimatskärmen.

Exempel på bostäder utan kylbehov

Utifrån dessa ekvationer kan man enkelt räkna ut hur mycket energi huset får använda till uppvärmning, varmvattenberedning och fastighetsenergi på en given ort.

Kraven knyts till byggnaders energianvändning vid normalt brukande, BEN, som t.ex. specificerar hur mycket energi man ska förväntas använda till varmvattenberedning.

Vad blir konsekvenserna av omläggningen 2017?

Boverket har gjort en konsekvensutredning som visar vad man prioriterar. Boverket fokuserar på att man ska ha möjlighet att bygga samma hustyp i hela landet. Boverket har tittat på vad man kan åstadkomma idag med bra lösningar som har använts i olika sorters byggnader med mycket god energiprestanda.

Det innebär att det kan se ut som man får en skärpning i de kallaste delarna i Sverige. Verkligheten visar att de kallaste delarna i Sverige har haft outnyttjat utrymme inom de gamla kraven. Det ska förstås på så sätt att samma hustyp som precis klarar kraven i södra Sverige, klarar kraven med råge i norra Sverige. Det är bakgrunden för att den geografiska justeringsfaktor,F_geo, enbart riktas mot den delen av energianvändningen som påverkas av klimatet.

Byggnaderna ska även vara välisolerade och effektiv värmeåtervinning av ventilationen ska finnas. Kraven på värmeisolering bygger på klimatskärmens Um-värde på oförändrad nivå för omläggningen 2017.

Omläggningen var planerad att träda i kraft 1 april 2017, men remissvaren gav anledning till ytterligare analys av de geografiska justeringsfaktorerna. Därför kom en extraremiss i början av maj. Omläggningen trädde i kraft den 1 juli 2017 och med 1 års övergångsbestämmelser.

► Läs mer om NNE-2017 på ISOVERs hemsida

Skärpningen 2021

Skärpningen 2021 innebär enligt den första remissen från februari 2017 att primärenergifaktorn för el skärps till 2,5 från 1,6. Primärenergitalet, EP_pet, tänker Boverket inte ändra på i förhållande till 2017. Mindre småhus får dock ett påslag på EP_pet för att göra det möjligt att bygga småhus mellan 50 m² och 130 m².

Um-värden skärps med olika nivåer för flerbostadshus och småhus. Enligt Boverket ska det bli bättre samband med byggnadens energianvändning och isoleringskraven Um. Men Um-kraven ska fortfarande vara ett underordnat krav i förhållanden till kraven på primärenergital, EP_pet.

Um-kravet för flerbostadshus ändras från 0,40 W/m²K till 0,35 W/m²K, och för småhus från 0,40 W/m²K till 0,30 W/m²K. Även lokaler får skärpta Um-krav från 0,60 W/m²K till 0,45 W/m²K.

Avvaktar extraremiss på 2021-kraven

Boverket har även fått in remissvar som ger anledning till kompletterande analyser och givetvis då även omformuleringar av 2021-kraven. Extraremiss är planerat till september 2017.

Vad blir konsekvenserna 2021?

NNE-kraven fokuserar på att driva fram utvecklingen och är i princip mer utmanande än traditionella minimikrav. Det innebär att man måste använda de bästa lösningarna och acceptera att vissa lösningar, som idag är gångbara, fasas ut. Allt som baseras på el får då den största utmaningen.

Om vi tittar på omnämnda EP_pet-ekvationerna för el-uppvärmda småhus och fjärrvärmeuppvärmda flerbostadshus, ser man att fastighets-el, som är ganska betydande i flerbostadshus, nu få drygt 50 % mindre utrymme. Fastighets-el i flerbostadshus är energi till fläktar, pumpar, hissar och trappbelysning. Lösningar finns och har demonstrerats hos BeBo - Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus.

Det el-uppvärmda småhuset kommer i sin helhet att bli drygt 50 % mer energisnålt om huset är mer än 130 m². Boverket har först och främst tittat på villor med bergvärmepump, som den lösning som har bäst potential. Det byggs redan idag småhus med bergvärme som uppfyller kraven 2021. Vi får dock avvakta extraremissen på NNE-2021-kraven innan det går att bedöma konsekvenserna närmare.

Hinner du färdigställa innan sista december 2020?

Omläggningen till primärenergital har normala övergångsbestämmelser vilket innebär att man får tid på sig att slutföra de flesta byggprojekt utan att man behöver projektera om. Men projekt som man av olika anledningar inte kan slutföra innan sista december 2020 måste projekteras utifrån NNE-kraven. I Sverige har man inte tradition för att kraven relateras till tidpunkten för färdigställandet. Att skärpningen relateras till färdigställandet beror på EU-kommissionens tolkning som gäller alla EU-länder.

► Läs mer om NNE-kraven på Boverkets hemsida

 

 

För mer information 

Hanne Dybro, utvecklingsingenjör, 042-846 14, hanne.dybro@saint-gobain.com