2 minuter min

1930-talshuset – förutsättningar och potential

Förutsättningar och potential

Hustypen från 30-talet finns i stora delar av landet och är tekniskt sett en hybrid av ett traditionellt trähus men med putsade fasader. Lösningen har företrädesvis använts under en kort period på 1920/30-talet och förekommer i viss mån på traditionella hus, men funkishusen är dominerande.

1930-talet med funkishus
Bebyggelse från 1930 talet med funkishus som har puts på trästomme

Under samma period byggdes också många funkishus med träfasad. Dessa hus har samma tekniska lösning som 40-talshuset.

Funkishus i Skåne och på andra orter med stenhustradition har byggts som 20-talhuset med tegelväggar fast med annan taklösning – låglutande tak som i detta renoveringsexempel.

1930-talet är början på folkhemsperioden (1930–1950) där byggnadsgestaltning varierar från 20-talets klassicism, 30-talets funkisstil och influenser från den traditionella arkitekturen med element från svenskt 1700-tal och bruksortsbebyggelse. Ett folkhemshus kan därför ha konstruktionslösningar som ser olika ut beroende på ortens byggtradition och decennium.

Exempel på blandad bebyggelse där hus med putsad fasad på trästomme förekommer på hus med klassicistisk stil.
Exempel på blandad bebyggelse där hus med putsad fasad på trästomme förekommer på hus med klassicistisk stil.
Ett klent takutsprång begränsar möjligheten att tilläggsisolera fasaden som enskild åtgärd. Ett samlat grepp är fördelaktigt för att bevara stilen och skapa väl fungerande tekniska lösningar.
Ett klent takutsprång begränsar möjligheten att tilläggsisolera fasaden som enskild åtgärd. Ett samlat grepp är fördelaktigt för att bevara stilen och skapa väl fungerande tekniska lösningar.

Taket kan ha stor volym som kan tilläggsisoleras i samband med byte av yttertak.

Väggarna bör inte tilläggsisoleras invändigt utan att först tilläggsisolera utvändigt. Plankväggar med puts direkt på trästommen skulle sannolikt inte klara påfrestning från utemiljön när man enbart tilläggsisolerar invändigt eftersom plankstommen då hamnar i en kallare och fuktigare miljö. 
Källarväggar bör också tilläggsisoleras utvändigt innan man tänker på eventuell invändig isolering. Detta för att hindra kondens på/i befintlig källarvägg.

Vårt lösningsförslag innebär utvändig tilläggsisolering och lufttätning av yttervägg och källarvägg i kombination med ombyggnad av tak till ventilerat tak med tilläggsisolering i befintligt bjälklag.

Lufttätning av bjälklaget sker från insidan. Denna byggnad har tätt förbundna trädetaljer vid hammarbandet som skapar möjlig förbindelse mellan in- och utsidans lufttätning. Om man i ett senare skede behöver renovera invändigt, t.ex.till exempel för att få in ny elinstallation, görs detta med fördel med ett installationsskikt och ny invändig beklädnad.

Sektion före

Fasadlösning villa 30-tal innan renovering
Funkisvilla från 1930-talet.