Fasadbrand

Brandspridning längs fasaden

För att motverka risken för att en brand ska sprida sig längsmed en byggnads fasad, finns det i BBR en kravställning på verifiering av fasadens ingående material och uppbyggnad. Kraven ökar med byggnadens skyddsbovsklass, som i sin tur beror på bl.a. antal våningsplan och verksamhet etc.

Risken för brandspridningen påverkas främst av fasadbeklädnadens brännbarhet, men även övriga komponenter i fasadsystemet och dess uppbyggnad påverkar såsom hur luftspalten är utformad samt om isoleringen bakom är obrännbar eller inte. 

Isovers fasadisolering är obrännbar och kan därför inte sprida branden vidare, men eftersom den är en del av fasadsystemet så kan det ibland vara nödvändigt att studera helheten för att säkerställa efterlevnad av ställda brandskyddskrav. Nedan är vår förenklade vägledning i ämnet:

Det är stor skillnad på kravnivå för Br1- respektive Br2/Br3-byggnader och därför redogörs kraven separat för respektive skyddsbehovsklass. Reglerna anger godtagbara lösningar enligt en s.k. ”förenklad dimensionering”, men det är också möjligt att tillämpa analytisk dimensionering. 

Genom analytisk dimensionering kan det vara möjligt att göra på annat sätt, t.ex. kan en brandkonsult undvika fullskaletest av fasaden enligt SP Fire 105 genom att göra ett utlåtande (dock med krav på underlag för dessa). Vid analytisk dimensionering ställs generellt sett högre krav på verifiering, kontroll och dokumentation. Det finns dock stora frihetsgrader inom analytisk dimensionering vilket skapar en gråzon för vad som kan anses vara acceptabelt.
 

BBR anger angående skyddsbehovsklass Br2 och Br3, dvs byggnader med ett så kallat ”måttligt skyddsbehov” – exempelvis småhus i upp till tre våningsplan:

• Fasaden ska utformas så att brandspridning längs fasadytan begränsas
• Allmänt råd anger att fasadbeklädnader bör uppfylla kraven för minst klass D-s2,d2 eller bättre. ​

 
BBR anger vidare angående brandspridning längs fasad i Br1-byggnader, byggnader med ”stort skyddsbehov” – exempelvis när det är mer än en bostad i samma byggnad eller vid bostäder med tre våningar eller mer. Kraven är uppdelade i fyra delar:

1. Avskiljande funktion upprätthålls mellan brandceller, dvs brandmotstånd
2. Brandspridning inuti väggen begränsas
3. Risken för brandspridning längsmed fasadytan begränsas
4. Risk för personskador till följd av nedfallande delar begränsas

​BBR nämner endast ett exempel på metod för verifiering av punkt 3 och 4: SP Fire 105. Undantag finns för krav på fullskaletest för verifiering av punkt 3, exempelvis om: 

• Även brännbara fasadbeklädnader kan undantas, lägst D-s2,d2 om det finns automatiska släcksystem och bottenvåningens fasadbeklädnad är obrännbar. Det finns även vissa höjdbegränsningar att beakta gällande denna aspekt, dessa står mer detaljerat beskrivna i BBR (5:551)
• Endast obrännbara fasadmaterial, dvs ingående material i kontakt med utsida eller luftspalt, lägst brandreaktionsklass A2-s1,d0 t.ex. 

Det är sällan exakt samma konstruktion och förutsättningar som är verifierade genom test som sedermera kommer byggas. Kombinationer av ingående komponenter i fasadsystemet med separat underlag, kräver projektspecifika bedömningar. Det är här som byggherren bör ta hjälp av en brandkonsult för att bedöma helheten.

​Exempel på projektspecifika förutsättningar som är relevanta för bedömningen:

• Andra fasadmaterial testade med SP Fire 105 med godkänt resultat
• Tillförande av brandstopp etc
• Luftspaltens och läktens inverkan
• Isoleringens funktion, så länge den är obrännbar så bidrar den inte till brandspridning, men kan naturligtvis inte heller förhindra spridning längs fasadbeklädnaden eller dess brandreaktion. 
• Brännbar isolering kan däremot ha en stor inverkan, till exempel är lösningar med brännbara isolermaterial mer sårbara för små fel i detaljprojektering. 
   

BBR anger angående skyddsbehovsklass Br0, byggnader med ”mycket stort skyddsbehov” – exempelvis byggnader som är över 16 våningsplan räknas. För dessa gäller att man ska beakta tillkommande riskfaktorer, t.ex. att ytterväggen inte är tillgänglig för utvändig släckning av räddningsinsatsen, samt att invändig släckning och utrymning är svårare. 

Detta innebär i praktiken att ytterväggskraven är högre och att det kan krävas mer än test enligt SP Fire 105 för att verifiera brandskyddet. Kompenserande åtgärder kan därför behövas som till exempel brandstopp vid respektive våningsplan.