Vanliga misstag är bristande ventilation, otät ångspärr och felaktigt monterad isolering med glipor. Ett annat är att inte se helheten – isolering, lufttäthet och ventilation måste fungera tillsammans för att undvika fuktproblem och värmeförluster.

Se till att konstruktionen är torr och fri från fukt och mögel. Kontrollera att ventilationen fungerar, eftersom ett tätare hus kräver att fuktig luft ventileras bort. Säkerställ också att ångspärr eller ångbroms är tät, så att varm och fuktig luft inte läcker ut i konstruktionen och orsakar kondens.

Det finns flera tecken på att vinden kan behöva tilläggsisoleras: 

• Övervåningen är kall på vintern och varm på sommaren
• Huset är svårt att värma upp eller håller ojämn temperatur
• Isoleringen på vinden är tunn, ojämn eller gammal
• Det finns luftläckage i tak eller genomföringar 

Eftersom varm luft stiger uppåt är värmeförlusterna ofta störst i husets övre delar. Att förbättra isoleringen på vinden är därför ofta ett effektivt första steg när du vill tilläggsisolera.

Den isoleringsåtgärd som ger mest effekt är den som minskar husets största värmeförlust. I många fall innebär det att tilläggsisolera vinden, eftersom det ofta är en relativt enkel åtgärd med stor påverkan på energianvändningen.

Om problemet istället är kalla golv eller dragiga väggar kan isolering av golvbjälklag eller ytterväggar ge bättre resultat. För bästa effekt behöver isoleringen anpassas till hela konstruktionen, inklusive lufttäthet och fukthantering.

När du ska tilläggsisolera huset bör du börja med den del där värmen försvinner mest. I många småhus är vinden första steget, eftersom värme stiger uppåt och vindsbjälklaget ofta har för lite eller ojämn isolering.

I andra fall kan väggar eller golv vara viktigare, särskilt om du upplever drag, kalla ytor eller ojämn temperatur i huset. Vilken åtgärd som är rätt beror på husets konstruktion, skick och var energiförlusterna är störst.

Isover har tagit fram en toppskiva med CS(10) = 60 kPa för att möta marknadens efterfrågan, i enlighet med vad som anges i AMA Hus. Tyvärr bygger detta krav på en feltolkning. Även om kravet i sig grundar sig på ett missförstånd, har det varit mer praktiskt att utveckla en produkt som uppfyller marknadens förväntningar än att invänta en förändring av den tekniska beskrivningen i AMA Hus.

Ja, inom rimliga storlekar. Det är dock viktigt att beakta kraven för avvattning av takytan. Större sammanhängande ytor kan påverka vattenavrinningen negativt, särskilt om lastfördelarna är breda och placeras vinkelrätt mot fallriktningen.

Det är tillräckligt eftersom det underliggande skiktet är mycket styvt/stumt och ger låg deformation vid belastning. Takboarden har fibrer parallellt med takplanet och vinkelrätt mot veckningarna eller lamellerna i det undre skiktet. Detta ger en stödjande effekt som mothåll för punktinfästningar. Det finns inga fördelar med att använda en tjockare produkt i vanliga lösningar som belastas av exempelvis solcellsanläggningar. 

Om du vill veta mer om egenskaper hos produkter för låglutande tak rekommenderar vi att du läser vår utredning i ämnet. Den hjälper dig att undvika missförstånd, vanliga fö

Ja, i första hand. Man underskattar den rekommenderade maximala varaktiga lasten något om man räknar om en rektangulär lastfördelare till en kvadratisk med samma area.

Om dina lastfördelare avviker i format kan vi beräkna maximal last och deformation för just dina lastfördelare på en given isoleringslösning. Kontakta vår tekniska support för hjälp med detta.