Jo, det kan komma lite slagregn in men det klarar fasadisoleringen av. Dessa isoleringsprodukter är silikonimpregnerade som ger en vattenavstötande effekt och glasullens fiberstruktur säkerställer dräneringseffekten så stommen hålls torr. Slagregn hamnar på plåten som ska finnas vid grunden under fasadisoleringen.

Nej - faktiskt inte! Lufthastigheten i luftspalten mellan fasadbeklädnaden och isoleringen är låg och flödet är parallellt med isoleringens yta eftersom fasadbeklädnaden tar det mesta av vindtrycket och bromsar luftrörelsen. Pappret på Isover Bastion Vindskydd hindrar att luften trycks in i konstruktionen när vindstötarna träffar fasaden. 

Luftflödesmotståndet i Isovers fasadisoleringar är hög. Därför får man praktiskt tagit ingen luftrörelse i fasadisoleringen.

Detta beror på hur byggnaden och utrymmet ser ut som ska isoleras. Om utrymmet är tillgängligt och i gott skick med en ångbroms som är intakt så är kostnaden låg. Är vinden i dåligt skick innan isolering kan kostnaden ka, eftersom man då också får installera en heltäckande lufttätning/ångbroms.

Därför är det viktigt att det görs en bra förundersökning innan åtgärd. Det lönar sig att först städa vindsbjälklaget innan förundersökning så att ångspärr/ångbroms enkelt kan monteras lufttätt mot balkar och genomföringar. Sedan kan man titta på olika alternativ av isolerskivor eller lösullsisolering.

Korta svaret: Ja! Det finns dock gamla konstruktioner som isolerats väl men prestanda på dagens isolering är betydligt bättre än för 40 år sedan. 

Om man med gammal isolering menar kutterspån eller olika fyllnadsmaterial som inte är vanliga isoleringsmaterial blir skillnaden stor. Isolervärdet för kutterspån är i regel minst 50% sämre än vad dagens standardisolering är. Kutterspån kan ha ett så högt lambdavärde som 0,080 W/mK medan Isovers standardisolering har ett lambdavärde om 0,035 W/mK. För fasad finns isolerprodukter med lambdavärde ner till 0,030 W/mK.

Man ska bedöma hur man får bästa möjlig tilläggsisoleringslösning i samband med renovering, men man måste ta hänsyn till byggnadens utseende och användning. Ibland finns geometriska hinder som begränsar möjligheten till tilläggsisolering. Om ytterväggen har låg isoleringsstandard kommer lite tilläggsisolering dock ändå att få märkbar effekt

Det beror på konstruktionens isoleringsstandard och hur mycket man kan/vill tilläggisolera. 

Om en konstruktion är sparsamt isolerad kan det se så här ut:

En yttervägg som är en oisolerad plankstomme har ett typisk U-värde på 0,81 W/m²K. 
Om väggen tilläggsisoleras med 100 mm ISOVER Fasadskiva 30 blir U-värdet 0,23 W/m²K. En minskad energiförlust genom väggen motsvarande ca 70%. 

Det finns inget strikt krav utan det finns flexibla krav i Boverkets Byggregler som talar om att tilläggsisolera till samma nivå som i nya byggnader. Dessa krav kallas eftersträvande U-värden och betyder att man också ska ta hänsyn till byggnadens utseende och användning.

Det beror på var man ska isolera konstruktionen (exempelvis vind, snedtak, grund eller yttervägg). 

För att isolera vind och tak inifrån kontaktar du lämpligtvis någon av våra lösullsentreprenörer eller lämplig återförsäljare för att köpa rätt produkter för rätt konstruktion.

Du bör tilläggsisolera för att undvika höga el- eller uppvärmningskostnader varje månad och därmed spara pengar (och miljö).

Det vanligaste är att tilläggsisolera i samband med renovering. Möjligheten för tilläggsisolering beror i hög grad på renoveringens omfattning och om det är utvändig eller invändig renovering det är frågan om.