1950-talshusets förutsättningar och potential
Ett typiskt hus från 1950-talet i Sverige kan ha en tilltalande tegelfasad, men vad som ligger under ytan kan variera – det kan vara en trästomme eller en lättbetongstomme. Det finns även hus som har massiv lättbetongstomme utan skalmur.
Tegelfasaden är enbart en skalmur som ger husets sitt estetiska uttryck och som även uppskattades för att vara stort sett underhållsfri. En tidstypisk detalj hos 50-talshus är det karakteristiska taket med litet takutsprång som skiljer dem från de äldre 20-talshusen med tegelstommar utan takutsprång.
Skalmurade hus förekommer i stor omfattning i olika husdesign fram till 1980-talet.
Fasadskador
Det mest påfallande renoveringsbehov man ser i den här hustypen är skadade tegelfasader som kan bero på två problem: användning av icke-rostfri armering och kramlor eller problem med typen av bruk och tegel från den perioden. Detta kan ge återkommande problem med frostsprängda stenar och fogar. Det är dock inte är alla skalmurade byggnader från denna period som har skador.
Kondensskador på syll och bjälklag
Köldbryggsbrytningen vid källarbjälklaget är ofullständig eftersom tegelfasaden delvis ligger på betongen. Om man har eller har haft hög fukthalt i inomhusluften hotas syllen och bjälklaget av kondensskador utmed ytterväggen.
Kondens
Fönster och dörrar är placerade i tegelfasaden och har därför tyvärr en köldbrygga i fönster- och dörrnischerna och det uppstår därmed lätt kondens.
Dränering och dagvattensystem
Huset är till åren och det är sannolikt dags att se över dräneringen och dagvattensystemet.
Lufttätning
Lufttätningen är ofta sämre än i tidigare decenniers hus till följd av ändringar i byggtekniken.
Isolering
Isoleringsstandarden för hus byggda på 1950-talet är i de flesta fall medelmåttig. Dock kan vindsbjälklaget ha tilläggsisolerats i ett tidigare skede eftersom området utmed takfoten ofta är tillräcklig för att sätta luftspaltsskiva och göra isoleringsarbetet. Det kan tänkas att den bristande lufttätningen i bjälklaget har gett vissa fuktskador på råsponten när den fuktiga inomhusluften har trängt upp genom bjälklaget.
Renovering i två steg
Det finns ett takutsprång med viss storlek som tekniskt sett möjliggör en renovering av fasaden med tilläggsisolering, detta utan att man behöver renovera taket först.
Vi har därför tagit fram ett förslag där man kan dela upp renoveringen till två olika tillfällen:
- Renovering av fasad och källarvägg med ny tegelfasad i samma stil, alternativt med puts eller designbricks på isolering på trästomme eller lättbetongstomme.
- Lufttätning av bjälklaget och tilläggsisolering samt renovering av yttertaket med anpassning av takfoten till samma utseende som förut.