Användarmanual för U-värdesberäknaren

Detta är en steg-för-steg guide till hur U-värdesberäknaren används. Använd snabblänkarna för att navigera mellan avsnitt.

Om U-värdesberäknaren

U-värdesberäknaren är ett program från Saint-Gobain Sweden AB, Isover.

Programmet är framtaget för att beräkna värmegenomgångskoefficienter, U-värde, i olika typer av byggnadsdelar. Värmegenomgångskoefficienten, U-värdet, är den egenskap som anger hur bra en byggnadsdel isolerar. Med byggnadsdel menas här exempelvis en vägg, ett tak eller ett golv. Värmegenomgångskoefficienten har enheten W/m2K. Ju lägre värde desto bättre isolering. 

Programmet räknar U-värden utifrån tre stommodeller som är basera på beräkningsmetodiken i SS-EN ISO 6946 Byggkomponenter och byggnadsdelar – Värmemotstånd värmegenomgångsmotstånd – Beräkningsmetod.

Programmets stommodeller är designat för att räkna U-värde på vanligt förekommande regel-och bjälklagskonstruktioner samt konstruktioner med homogena materialskikt med eventella infästningar.

Programmet räknar även psi-värde på ett antal konstruktionsdetaljer baserat på beräkningsmetodiken i SS-EN ISO 14683 Köldbryggor i byggnadskonstruktioner – Linjär värmegenomgångskoefficient – Förenklade metoder och schablonvärden.

U-värdesberäknaren är utvecklad i samarbete med Sunding IT AB

Skapa ett projekt

För att skapa ett nytt projekt fyll i rutorna som efterfrågas och tryck därefter skapa projekt.



Välj den typ av konstruktion du vill bygga. Du kan välja en konstruktion från vår konstruktionslista och använda den som den är eller modifiera den så den stämmer med hur du vill bygga. Du kanske bara vill ändra vissa tjocklekar eller byta material. Du kan också välja att lägga upp en helt egen konstruktion.

För att komma tillbaka till föregående sida tryck på den röda symbolen nere i vänster hörn stäng projekt. 

Isovers konstruktionslösningar

I programmet finns Isovers konstruktionslösningar inlagda. Du kan enkelt skapa ett eget projekt med dina konstruktioner och konstruktionsdetaljer.
Du kan anpassa konstruktionerna till ditt projekt genom att göra följande modifikationer:

  • Ändra tjocklek på skikten och ev. regel%
  • Lägga till eller ta bort skikt
  • Modifiera alla påslag på värmemotståndet och U-värdet
  • Ge dina konstruktioner eller konstruktionsdetaljer unika namn
  • Spara beräkningarna som xml-fil och/eller utskrift som PDF-fil

 

Ändring av konstruktion

Vid val av en redan upplagd konstruktion kan skiktens olika parametrar i konstruktionen lätt justeras.
Du kan:

  • Redigera ett skikt genom att trycka på pennblocket
  • Ta bort det genom att trycka på det röda krysset 
  • Lägg till skikt genom att trycka på det gröna plusset
  • Skikten kan flyttas uppåt och neråt med hjälp av de blå pilarna till höger så det stämmer med hur du vill bygga
  • För att spara konstruktionen trycker du på den blå diskettsymbolen  nere i vänster hörn
  • Vill du däremot att inte spara trycker du på den röda avbryt-symbolen nere i vänster hörn

 

Lägga till ett skikt

När du lägger till ett skikt får du först valet om du vill lägga in ett material eller en luftspalt. Väljer du material, börja med att definiera skikttyp, exempelvis:

  • Homogent (t.ex. gips),
  • Regelstomme eller bjälklag (t.ex. bärande stående reglar),
  • Korsregling (t.ex. horisontella reglar i installationsskikt),
  • Sekundärregel (t.ex. förskjutna lodräta reglar i installationsskikt),
  • Befintlig stomme (används som alternativ till att lägga upp befintlig stomme skikt för skikt. Du måste då kunna bedöma skiktets värmemotstånd)
  • Homogent med infästning (t.ex. putsskiva fäst med kramlor)

I nästa steg, välj ett material i listan och ange en tjocklek. Tar du ett homogent skikt räcker det med att välja material och fylla i tjockleken i mm. Du kan även skapa ett eget material med ett eget lambda. Detta material finns då enbart tillgängligt i ditt aktuella projekt som en del av dina indata.

Regelprocent

Vid val av en skikttyp med reglar ska även ett regelmaterial väljas och regelandelen ska anges i procent. Regelandelen för träreglar med cc 600 anges normalt 12% och cc 450 anges 14%. På så sätt tar du med reglar som syll och hammarband samt extra regler som förekommer kring dörrar och fönster etc. För bjälklag cc 1200 mm anges normalt 5% regelandel. Dessa andelar gäller för vanligt 45 mm hyvlat virke. Regelkonstruktioner med stålplåtsprofiler har regelprocent motsvarande livets godstjocklek med ett påslag för extra reglar vid dörrar och fönster samt syll och hammarband. T.ex. 2 mm tjockt profilliv med regelavstånd på cc 600 mm ger 0,33% för regelavståndet. En rimlig avrundning uppåt för extra regler är vanligtvis till 0,5% för regelprocenten.

Påslag på U-värdet

I visa fall tillkommer påslag på U-värdet eftersom vissa praktiska förhållanden i konstruktionens uppbyggnad ökar U-värdet och därför värmeförlusten genom konstruktionen.

Påslag på värmemotståndet

För alla konstruktioner finns påslag på värmemotståndet till följd av luftens angränsning till konstruktionsytorna samt från ev. luftspalter mellan materialskikten samt ouppvärmda utrymmen utanför ytan. 

Homogent skikt med infästningar

I ett homogent skikt med infästningar finns ett påslag på U-värdet för infästningarna. Det kan justeras genom att trycka ändra vid påslag avseende infästningar. Här finns det några parametrar att ta hänsyn till, värmekonduktivitet, tvärsnittsarea, antal fästen per m2 och längden på infästningen. Oftast räcker det att välja vanligt förekommande infästningar som skruvar eller kramlor från listan. Om du jobbar med specialinfästningar behöver du lägga in materialdata utifrån de faktiska förhållandena.

I vissa fall kan påslaget från infästningar vara försumbart dvs. påverkar på 4:e decimal. Då visas påslaget som 0.

Infästningar

Infästningar genom heltäckande isoleringsskikt räknas som ett påslag på U-värdet enligt formel. Välj mellan standardinfästningar som skruvar eller kramlor enlig drop-downlistan eller lägg in data for egna infästningar. Observera att d1 motsvarar tjockleken av alla isoleringsskikt som infästningarna går igenom. Alla infästningsskikt ska ligga i följd för att ge korrekt resultat. Om din konstruktion har infästningar i teleskophylsor går infästningen enbart genom en del av skikten.  Ange i så fall hur lång infästningen är i mm. d1 blir då mindre än dins.
Om din konstruktion innehåller snedställda infästningar t.ex. 45 gr i förhållanden till ytans plan blir d1 större än dins.

 

Nederbörd; regn- och smältvatten

Omvända tak och Duotak har tätskiktet liggande på djupet och det kommer ett påslag på U-värdet till följd av regn och smältvatten. Du väljer rätt påslag i listan och anger vilka skikt det avser dvs. ligger ovanför tätskiktet.

Korrektionsfaktor fx avser inverkan från regn- och smältvatten på den del i ett omvänt tak som befinner sig ovanför tätskiktet. I standarden SS-EN ISO 6946, Annex D4, anges en metod för att räkna ut  för skikt med extruderad styrencellplast.

Enligt Handbok för energihushållning enligt Boverkets byggregler gäller att dygnsnederbörden under uppvärmningssäsongen kan ansättas till 1,5 mm/dygn som ett medelvärde för hela landet vilket används i programmet.

Vid utförande där minskad nedträngning av vatten kan påvisas kan lägre värde för fx väljas.

Korrektionsterm för påverkan av regn- och smältvatten specificeras i detta formulär.

Duotak får inget påslag eftersom tätskiktet ligger mellan isoleringsskikt. Denna korrektion är då endast aktuell vid omvända tak.
För konstruktioner med falsade skivor av extruderad styrencellplast i ett eller två lager täckta med genomsläpplig fiberduk kan för faktorn fx i formeln för  följande värden användas:
Korrektionen beräknas som:

Påslag avseende oavsiktliga springor

Springor är oavsiktliga fel som kan förekomma om det finns risk för bristande kontakt mellan isoleringen och andra materialskikt eller mot reglar. Det kan också vara små springor mellan isoleringsskivorna pga. bristfälligt montagearbete och skeva snittytor.

I moderna konstruktioner finns fler isoleringsskikt med förskjutna skarvar varför ett påslag inte är befogat. Detsamma gäller om styva isoleringsskivor har falsade kanter. Som huvudregel ska det inte läggs på ett påslag, men det är en fråga som får bedömas i konkreta fall.

Ifall en konstruktion bara har ett isoleringsskikt kan ett påslag vara befogat.

För U' = 0,00 W/m²K

  • Platta på mark med underliggande isolering i två skikt grada eller ett skikt falsade kanter.
  • Krypgrund med isolering i två skikt varav ett heltäckande.
  • Källaryttervägg med utvändig isolering i två skikt grada eller ett skikt falsade kanter.
  • Yttervägg av betong, lättbetong e.d. med utvändig isolering i två skikt grada eller ett skikt falsade kanter.
  • Yttervägg med isolering i två skikt mellan korslagda reglar eller ett heltäckande skikt.
  • Vindsbjälklag med isolering i två skikt varav ett heltäckande.
  • Vindsbjälklag med isolering i ett skikt, lösfyllnadsisolering upp över underramar.
  • Yttertak med utvändig isolering i två skikt grada eller ett skikt falsade kanter.
  • Sandwichelement med isolering och ytskikt av plåt, gips eller dylikt med försumbara tvärförbindningar.
  • (OBS! Sandwichelement av plåt, betong, lättbetong eller dylikt med metallförbindningar, armeringsstegar eller kramlor ska i likhet med konstruktioner med stålreglar, slitsade plåtreglar eller dylikt, beräknas enligt SS-EN ISO 10211-1)


För U'' = 0,01 W/m²K

  • Krypgrund med isolering i ett skikt mellan reglar.
  • Yttervägg med isolering i ett skikt mellan genomgående reglar.
  • Vindsbjälklag med isolering i ett skikt mellan underramar.


För U'''= 0,04 W/m²K

  • Yttervägg av tegel; isolerad dubbel tegelvägg med stomme utan lufttätning t.ex. genom slamning med grundningsbruk.

Formulären för val av ev. påslag finns alltid tillgängliga på alla konstruktioner under raden ursprungskonstruktion.

Luftspalt

Många konstruktioner har en luftspalt – ventilerad eller oventilerad - allt beroende på syfte. Väljer du luftspalt istället för material ska du definiera den luftspaltstyp som passar med din konstruktion. Även här kan ett eget värde användas med hjälp av vägledningen.


Luftspalter

Många konstruktioner har luftspalter i konstruktionernas yttre del. Dessa luftspalter syftar på ventilation och dränering av slagregn. Beroende på typen av luftspalt och tjockleken bidrar dessa luftspalter med ett påslag på värmemotståndet.

Ibland kan man även ha icke-ventilerade luftspalter i konstruktioners invändiga del t.ex. icke-ventilerad luftspalt som mellan glespanel.


Oventilerad luftspalt

Oisolerat installationsskikt på insidan eller annat oisolerat hålrum mot insidan t.ex. hålrum som uppstår till följd av ett tjockt utvändigt tilläggsisoleringsskikt där fd ventilationsspalt täpps igen.

Glespanel cc 300 eller 400 mm räknas som ett fast värmemotstånd eftersom en luftspalt med motsvarande tjocklek ger ett värmemotstånd i nivå med virke.


Svagt ventilerad luftspalt

Minst 20 mm luftspalt: Snedtak och Pulpettak.

10 mm fingerspalt: Skalmur mot oorganisk stomme.

20 mm luftspalt: Skalmur mot träregelstomme.

Luftspalt, horisontella spikreglar: Svagt ventilerad fasad t.ex. lockpanel på horisontella spikreglar.  


Väl ventilerad luftspalt

Luftspalt, vertikala spikreglar: Ventilerad fasad med minst 20 mm luftspalt t.ex. liggande panel eller skivmaterial på vertikala spikreglar.

Luftspalt, ventilerad profil: Ventilerad skivbeklädnad på horisontella profiler med hål för ventilation.


Bestäm eget värde

Mellanliggande värden bestäms genom linjär interpolation. Om inget isolerskikt finns utanför luftspalten och små öppningar är arrangerade så att inget större luftflöde kan ske och öppningarna inte överskrider 500 mm² per m längd för vertikala spalter och 500 mm² per m² för horisontella spalter kan spalten betraktas som oventilerad. 

Invändigt och utvändigt övergångsmotstånd

Genom konstruktionsvalet räknar programmet in invändigt och utvändigt övergångsmotstånd enligt tabellen.

Ouppvärmt utrymme utanför ytan

Denna korrektion används för det tillägg man kan tillgodoräkna för icke-uppvärmt utrymme utanför en ytteryta, exempelvis ett ventilerat vindsutrymme, ett ouppvärmt garage eller ett ouppvärmt lagerutrymme. 

För vissa typer av vindsutrymmen anger standarden fixa värden som kan väljas i formuläret. För andra typer av utrymmen, exempelvis ventilerat lagerutrymme eller garage anges följande sätt att bestämma Ru:

Där
Ai = Arean av ytan mellan uppvärmd byggnad och ouppvärmt utrymme dvs. konstruktionens yta

Ae,k = areorna mellan ouppvärmt utrymme och uteluften dvs. ytterkonstruktionens (ytterkonstruktionernas) yta

Ue,k = motsvarande U-värden för ytterkonstruktionen (ytterkonstruktionerna)

n = antal omsättningar per timme i det ouppvärmda utrymmet

V = det ouppvärmda utrymmets volym

Om det saknas information om den yttre konstruktionen kan uppskattningsvis räknas med
Ue,k = 2 W/m²K och n = 3 luftomsättningar per timme.

Grundkonstruktioner

Observera att påslaget för ouppvärmt utrymme inte gäller för grund-/källarkonstruktioner.

I samband med energiberäkningar räknas grundkonstruktioner med sin aktuella geometri och storlek enligt SS-EN ISO 13370 där beräkningen tar hänsyn till ev. ouppvärmda utrymmen som t.ex. krypgrund eller ouppvärmd källare.

Principiellt räknas U-värdet för grundkonstruktioner enligt SS-EN ISO 13370 med den aktuella geometrin. U-värdet för t.ex. platta-på-mark räknat med detta program ger dig bidraget till värmemotståndet från de skikten du lägger på marken. Dessa blir då indata i den samlade beräkningen av grundens U-värde som också räknar med bidrag fram marken och räknar ihop grund och grunddetalj.

Små tillbyggnader på ett fåtal kvadratmeter ger ibland meningslöst resultat om man räknar U-värde för t.ex. platta-på-mark enligt SS-EN ISO 13370. I dessa situationer får man tolka krav och resultat mer pragmatiskt. Om man som tillbyggnad vill bygga ett burspråk är dessa ofta för små för att man ska kunna göra en meningsfull beräkning enligt SS-EN ISO 13370 med förväntning om att nå et U-värde på 0,15 W/m²K som är eftersträvade U-värde för golv.

Välj istället en bra lösning och acceptera att konstruktionsdetaljen för sockellösningen utgör mycket av grunden.

Lägga upp en egen konstruktion skikt för skikt

Klicka på plusset nederst till höger bredvid huset med frågetecknet.

Välj relevant typ av konstruktion. Konstruktionsvalet är viktigt eftersom det säkerställer att du får upp rätt typ av formulär för specifikation av påslag.

Sedan ger du din konstruktion ett lämpligt namn t.ex. konstruktionsnamn och/eller typbeteckning som framgår av ditt ritningsmaterial.
Klicka på plusset och välj rätt typ av skikt och du får upp relevanta rutor för indata.

Observera! Lägg upp dina skikt så du får insidan överst och i rätt ordning. Var noggrann med det, annars finns risk att du får oförståeliga felmeddelanden.
Härefter hanterar du alla skikt och påslag som under avsnittet ändring av konstruktioner.

  • Ändring av konstruktion
    • Lägga till ett skikt
    • Regelprocent
  • Påslag på U-värdet
    • Homogent skikt med infästningar
    • Nederbörd; regn och smältvatten
    • Oavsiktliga springor
  • Påslag på värmemotståndet
    • Luftspalt
    • Invändigt och utvändigt övergångsmotstånd
    • Ouppvärmt utrymme utanför ytan

 

Konstruktionsdetaljer

Programmet innehåller ett antal typiska konstruktionsdetaljer för beräkning av den linjära värmegenomgångskoefficienten, psi-värdet. Den linjära värmegenomgångskoefficienten ger konstruktionsdetaljens bidrag till värmeförlusten till följd av geometri, som tjockleksminskning mellan två byggnadsdelar, som mellan vägg och fönster - eller vinkeländring, som mellan golv och vägg - ger ett flerdimensionellt värmeflöde samt ev. koncentration av konstruktionsmaterial som har kraftigare värmeledning än isolering.

Guidning för användning av dessa framgår av bildillustration vid varje detalj som i detta exempel.

Spara projekt

Tips till dig som har egna standardkonstruktioner

Många konsulter och byggföretag har givetvis ett antal konstruktionstyper som de återanvänder i olika byggprojekt. Med Isover U-värdesberäknaren kan du enkelt bygga upp dina egna standardkonstruktioner i en beräkningsfil en gång för alla.


Egna standardkonstruktioner

Du lägger upp konstruktioner och ev. konstruktionsdetaljer som i vilket projekt som helst, men ge ditt projekt ett lämpligt namn så du ser att det avser dina standardkonstruktioner. Filen spara du på din dator.


Användning av dina standardkonstruktioner i specifika projekt

När du ska igång med ett konkret projekt går du till Isover U-värdesberäknaren och laddar upp filen med dina standardkonstruktioner. Börja med att ändra projektnamnet till aktuellt projektnamn. Det gör du under gula raden genom att klicka på pennblocket.

Plocka bort ev. konstruktioner som du inte ska använda, så du har kvar dom som är aktuella för ditt projekt. Gör ev. modifikationer om det behövs för att säkerställa överensstämmelse med ditt konkreta projekt.

Vid behov kan du ändra konstruktionsnamn så det stämmer med ditt aktuella ritningsmaterial om du använder typbeteckningar eller liknande på dina ritningar.

Spara och gör en utskrift vid behov.

Efter att du sparat ett projekt kan du även skriva ut det till en projektrapport i PDF-format. Det gör du genom att trycka på Skrivarsymbolen nere till vänster. Du får en PDF-fil med en konstruktion eller konstruktionsdetalj per sida. Dessa kan du använda som underlag i ditt projekt.

 

Homogen stomme består av ett antal homogena materialskikt (H-skikt). Denna stommodell används till olika bjälklag, ytterväggar och tak som inte är uppbyggda av reglar. Isoleringsskiktet är ofta ett skikt med infästningar. I så fall är det benämnt som Hi-skikt.

Hi-skikt = skikt med infästningar genom homogent isoleringsskikt

Enkelstomme består av ett antal homogena materialskikt (H-skikt) samt en regelstomme samt ev. korsreglat skikt. Denna stommodell används till olika bjälklag, ytterväggar och tak som är uppbyggda av reglar och ev. korsregel i direkt kontakt.

KR-skikt = skikt med korsande regel

R-skikt = skikt med regel eller balk
 

Dubbelstomme består av ett antal homogena materialskikt (H-skikt) samt två regelstommar med förskjuten placering och utan direkt kontakt. Denna stommodell används till ytterväggar, men kan i princip också användas till bjälklag och tak med motsvarande uppbyggnad.

SR-skikt = skikt med sekundärregel

R-skikt = skikt med regel


Nedan syns ett exempel på hur U-värdet beräknas. Exemplet är taget ur boken PRAKTISK BYGGNADSFYSIK av Kenneth Sandin 2010.

Konstruktioner som har annan uppbyggnad än de beskrivna kan inte beräknas i programmet. Om man har behov av att räkna på konstruktioner som har en annorlunda geometri hänvisar vi till relevant standard. Det går att bygga andra konstruktionsmodeller utifrån SS-EN ISO 6946 t.ex. i Excel om man har ett behov som ligger utanför det man rimligtvis kan beräkna med de modellerna som finns i detta program.
Konstruktioner med kraftiga köldbryggor kan inte räknas utifrån SS-EN ISO 6946. Stålkonstruktioner utan betydande köldbryggsbrytande skikt kan räknas utifrån SS 24230 Värmeisolering - Plåtkonstruktioner med köldbryggor - Beräkning av värmemotstånd.

Eftersom kraftiga köldbryggor ställer till olika problem är det sällsynt att man behöver räkna på dem. Om du har tunnplåtskonstruktioner med minst ett obrutet isoleringsskikt t.ex. som Isovers konstruktion YI:41 Stålvägg med plåtfasad  erhålls ett tillräckligt noggrant U-värde med detta program.

Bedömning av prestanda vid ändring av en konstruktion

Den information om brand och ljudprestanda som presenteras i samband med Isovers konstruktionslösningar/ursprungskonstruktioner är en hjälp till dig som ska välja konstruktion så du väljer den mest relevanta att jobba med.

De flesta ändringar av Isovers konstruktionslösningar innebär att bilden och prestandan för brand och ljud försvinner eftersom alla ändringar i princip påverkar utseendet och prestandan eller skapar andra förutsättningar som ska bedömas utifrån den konkreta byggnaden och den tilltänkta användningen.


Att tänka på vid ändring av konstruktioner

Om du ökar ett skikts tjocklek ändrar du normalt inte konstruktionens ljud- och brandprestanda negativt.

Brandprestandan som ligger till grund för Isovers konstruktioner är ofta baserat på glasullskivor med minst 15 kg/m³. Det innebär att man exempelvis kan byta ut UNI-skiva 35 med UNI-skiva 33 utan att det påverka brandprestandan om du har samma tjocklek.

Om du exempelvis vill minska stommens eller bjälklagets dimension påverkas bärigheten eller stabiliteten i relation till brandprestandan. Om du jobbar med ett projekt där det ställs brandkrav måste konstruktionen bedömas utifrån de faktiska förhållandena.

Om du ökar isoleringsskiktet innanför ångspärren/ångbromsen behöver du bedöma om placeringen är lämplig. Som tumregel får högst 1/3 av isoleringen placeras på insidan av folien om konstruktionen ska vara lämplig i bostäder och likande. Om din ångspärr eller ångbroms placering inte lever upp till detta krav får du en varningstext.

Ljudprestandan påverkas mest av stomtypen. En yttervägg med dubbelstomme – dvs. regelstomme + förskjuten sekundärstomme, har högre ljudprestanda än en konstruktion med enbart regelstomme eller regelstomme med korsregling. Skillnaden kan vara mellan 6-10 dB beroende på uppbyggnaden i övrigt. Om man lägger till ett beklädnadsskikt invändigt ökar ljudprestandan med några dB. Ytterväggars ljudprestanda kommer först och främst i fokus om man ska bygga i bullriga omgivningar. Om man bygger i icke-bullriga områden finns inga formella ljudkrav på ytterväggar och tak. Man bör dock inte välja lägre prestanda än ca 45 dB om man vill undvika störningar från enstaka bilar eller vanliga utomhusaktiviteter.