Byggnadsteknik
9 minuter min

​Kondensproblem i nyisolerade ventilerade takkonstruktioner

ISOVER supporten tipsar om vad man gör vid kondensproblem

 

Vintern kan vissa år bestå av långa perioder av fuktigt väder, ett fåtal plusgrader, regn och dimma. Detta till skillnad mot riktigt vinterväder med stabil frost och snö i fler månader. 

Det ovanliga vädret ger annorlunda typer av fuktproblem under byggtiden än många är vana vid. Speciellt takkonstruktioner som byggs med luftspalt kan få ett fuktproblem som överraskar, och som många har svårt att tolka. 

Vi har sett exempel på ventilerade tak som pulpettak eller ryggåstak med massivträbalkar, limträbalkar, kertobalkar eller takstolar med hög mängd virke som ger kondensproblem kort efter att man har satt folie och isolerat samt börjat värma upp huset.

 

Fuktigt väder och fuktkvot i virke

Eftersom stabila frostperioder har uteblivit denna säsong vill träbaserade konstruktioner anpassa sig till den höga fuktighet i luften när de blivit levererade till byggarbetsplatsen. Även när man får levererat virke med låg fuktkvot dröjer det inte  länge innan virket har anpassats sig till fukten i den fuktiga uteluften som virket kommer i kontakt med i den halvfärdiga takkonstruktionen. Vädret denna vinter har bjudit på några plusgrader och den relativa fuktigheten legat så högt som  ca 95%. Virke som har kontakt med den fuktiga uteluften får efter 1-2 veckor en fuktjämvikt med luften. Jämviktsfuktkvoten blir under nämnda förhållanden ca. 20-22%,  dvs. 20-22% av virkets vikt är fukt! Virke väger ca 420 kg/m³.

Ett exempel

En takkonstruktion byggs som ventilerat tak med luftspaltskiva som är svagt diffusionsöppen. Balkarna är 45x440 mm massivträ, ångspärr och skarvtillbehör, isolerad med lösull. Efterföljande tryckprovning och läckagesökning för ev. otätheter är utförd, allt ser bra ut. Byggnaden värms upp för att kunna gå vidare med det invändiga arbetet. Efter några veckor behöver man göra håltagning för en genomföring man har glömt eller senarelagt av olika skäl. Konstruktionen öppnas upp och man ser att det finns kondens på undersidan av luftspaltsskivan. Och då undrar alla vad som hänt!

Takkonstruktion under byggnation illustration
Takkonstruktion under byggnation

Låt oss se på vad som händer när man värmer upp byggnaden första gången under byggtiden

Vintern 2019/20 var mycket fuktig. Alla material ligger i fuktjämvikt med uteluftens 95% RF och några få plusgrader. Byggnaden värms upp till 18°C. Konstruktion blir varm mot insidan, men förblir kall mot utsidan/luftspalten. Virket som befinner sig mot den varma sidan värms också upp och börjar torka och släppa en del av sin fukt. Fukten söker uppåt tills den kommer till en kall yta. 

I detta fall är luftspaltskivan den kallaste ytan. Det blir en jämvikt i balkens fuktkvot efter någon vecka när balken är 45 mm tjock som i detta exempel.

Ångtrycket och fuktmängden mätt i g/m³ luft är det samma i hela taket och följer uteluften. Ingen fukt tillförs inifrån eftersom ångspärren är lufttätt monterad. Fuktkvoten i virket följer temperaturfallet upp genom konstruktionen från 18°C vid in-sidan till 2°C i luftspalten. Eftersom ångtrycket i konstruktionen styrs av uteklimatet kommer den relativa fuktigheten och virkets fuktkvot så småningom få jämnvikt. 

Avläsning av relativa fuktigheten

Den relativa fuktigheten läses av i ett Mollierdiagram för fuktig luft vid det ångtryck/fuktmängd (g/m³) som uteluften har. Fuktkvoten läses av i sorptionskurvan för virke. Virke anpassar sig efter den relativa luftfuktigheten och är praktiskt taget okänslig för temperaturen.

Mollierdiagram

Luftens fuktinnehåll till följd av fuktigt vinterväder; 2°C och 95% RF. Den relativa fuktigheten som är markerad med röda streck och prickar motsvarar jämnvikt vid olika temperaturnivåer i en uppvärmd isolerad konstruktion med ventilerad luftspalt.

Sorptionskurva för trä

Fuktkvot tabell

Sorptionskurva för trä. Den ljusa kurvan är uppfuktning och den mörka kurvan är för uttorkning. Kurvan gäller för nytt virke och visar hur virket reagerar motsträvande/trögt vid ändring av luftfuktighet. Gammalt virke reagerar inte så motsträvande/trögt och man kan utgå ifrån medelvärdet som det vita mellan kurvorna. Källa: Träguiden

Fuktkvot takkonstruktion under byggnation, öppen och ouppvärmd

oppet-byggnad-ill

Takkonstruktion under byggnation, ouppvärmd byggnad som är i balans med uteklimatet exempelvis 2°C och 95%RF. Fuktkvot i virket är den samma i hela tvärsnittet: 20-22 M%

Fuktkvot takkonstruktion under byggnation, stängd och uppvärmd

stangd-uppvarmd-ill

Takkonstruktion under byggnation. Stängd och uppvärmd byggnad som har jämvikt. Inomhus exempelvis 18 °C. Utomhus och i takets luftspalt är det fortfarande  2°C och 95%RF. 

Så här mycket fukt är det frågan om

Eftersom fuktkvoten talat om hur stor del av virkets vikt som är fukt kan man enkelt räkna på hur mycket fukt som släpps från virket per kvadratmeter takkonstruktion.

  • En 45x440 mm balk cc 1200 mm, virkesdensitet ca 420 kg/m³. 
  • Genomsnittlig minskning av fuktkvot i virket blir 10-12 M% av virkets vikt som är fukt som ska ut. 
  • Mängd virke (0,045mx0,44m)/(1,2m/m²)=0,0165 m³ virke per m² tak
  • Fuktmängd: 12% ändring i fuktkvot: 0,12 x 420 kg/m³= 50,4 kg/m³ virke per m² tak
  • Fuktmängd i tak: 0,0165x 50,4 =0,83 kg fukt/m² tak

Resultat:

Det ger 0,84 liter vatten per kvadratmeter tak. Då ser man att det är stora mängder fukt som ska lämna konstruktionen. Det är omöjligt under tiden där uteluften är kall och fuktig. Luftflödet i luftspalten kan inte ta emot mer än försumbara mängder fukt.

ISOVER isolering och isoleringslösningar

Fukt i isolering och luftspaltsprodukt

Isovers glasullsisolering – oavsett om det är skivor eller lösull – tar enbart upp små mängder fukt och man uppfattar  normalt isoleringen som torr. När isoleringen har kontakt med en yta där det bildas kondens, som exempelvis luftspaltskivan, kommer isoleringen känns fuktig i skiktet nära luftspaltskivan. En luftspaltsskiva av plastmaterial tar inte upp fukt utan kondens kan sätta sig på ytan.

Om man har byggt med fuktabsorberande isolering och luftspaltsprodukt kommer dessa produkter också att ha en hög fukthalt om de hunnit få fuktjämnvikt med den kalla fuktiga uteluften. Här kan det vara frågan om likvärdiga mängder fukt som i virket.

Jämnvikt

Processen från det att uppvärmningen börjar tills att jämnvikt har inställt sig tar lite tid. Temperaturjämnvikten tar några timmar men fuktjämnvikten tar typisk 1-2 veckor. Under den perioden släpper virket fukt som i sin tur diffunderar upp genom isoleringen och hamnar på kallaste ytan. Små mängder fukt leds bort av luftflödet i luftspalten, men i detta fuktiga väder är luften nästan fuktmättad och kan inte ta emot mer än försumbara mängder. Resultatet är att fukten från virket kondenserar på undersidan av luftspalten i väntan på att komma vidare.

Vad händer när det börjar bli varmare väder?

När det kommer soliga dagar blir uteluften varmare och torrare. Solen värmer även upp taket från utsidan. Råsponten är den som påverkas snabbast och mest. Den släpper sin fukt samtidigt som kondensen under luftspalten börjar förångas. Det blir ett stort ångtryck i såväl luftspalten och konstruktionen under en period. Fukten försvinner så småningom men det kan ta tid allt beroende på hur våren kommer att bli.

En luftspaltskiva som är gjord av microperforerad plast är inte fuktkänslig. På så sätt skyddar den råsponten mot kraftig uppfuktning. Risken för kraftiga deformationer i råsponten är betydlig mindre än om all fukten hade hamnat på råsponten, kondenserad och efterföljande absorberad. Om råsponten får mycket fukt som kondenseras och absorberas kan fuktkvoten öka avsevärt över de 20-22M% i beräkningsexemplet. Då finns risken att råsponten vidgar sig och att vissa brädor reser sig.

Mögelrisk?

Kort svar: Ja det finns mögelrisk, först och främst på råsponten. Mögel växer mycket bra när det är varmt och fuktigt. När det är kallt, kring fryspunkten eller lägre, stannar den biologiska aktiviteten och ev. mögel går i dvala. När det blir varmt som på en sommardag där solen värmer upp en takyta till mer än 40 °C  dör möglet av värmen. Möglet dör även när det har varit torrt över lång tid. Möglet växer inte när den relativa fuktigheten är under 80%RF som är det kritiska fukttillståndet för virke. Det finns dock vissa studier som visar att virke klarar lite mer än 80%RF, fast det är väldigt svårt att styra mot en exakt gräns och vara säker på att det inte blir mindre kondensproblem under en kall natt.

Praktiska råd

I det rådande fuktiga vädret är det viktigt att man inte överbelastar konstruktionerna med kondens. Var försiktig med uppvärmningen under den första perioden. Om det går bör man värme upp i flera steg med några veckors mellanrum. Då får man inte kraftiga kondensproblem.

ISOVER supporten tipsar om kondens i byggnader

Om man t.ex. värmer upp långsamt släpps fukten långsammare. Istället för uppvärmning till 18 °C  i ett steg. Kan det vara i flera steg på 4-5°C  per vecka. Vid uppvärmning till 10°C  blir jämnviktsfuktkvoten i balkarna inte så låg och mindre fukt släpps i början.

 

Hur ventilerat är ett ventilerat tak?

Ja, det vet väl ingen exakt. Sedan är ventilationen beroende av väder och vind. Vindhastigheten och solens uppvärmning av yttertaket är drivkrafterna i takets luftning. Eftersom det varierar från dag till dag och från dag till natt vill den naturliga luftningen också variera. Därför är det viktigt att hjälpa konstruktionen och säkerställa en tydlig och effektiv ventilation av takets alla fack och ventilerar när uteluften har kapacitet att föra bort fukt.

På dagar, där det inte regnar eller är dimmiga, vill uteluftens relativa fuktighet vara lägre dagtid än nattetid. Man kan ha tur att luftfuktigheten ligger mellan 70-80%RF, kanske även lägre på soliga dagar. Den nivån motsvarar en jämnviktsfuktkvot på 14-16M%.

 

Forcera ventilationen

Om man kan få till en praktisk lösning kan man forcera ventilationen i luftspalten när vädret är gynnsamt – alltså dagtid på regn- och dimmfria dagar. Då ökar man luftens kapacitet och förmåga att föra bort fukten från konstruktionen.

Detta är särskilt viktigt när solen börjar titta fram eftersom råsponten och de övre skikten i taket blir varm och släpper sin fukt. Om inte fukten transporteras bort vill den i värsta fall diffundera neråt och tillfälligt skapa en fuktig miljö runt balkarna. Fukten vill då pendla upp och ner från dag till natt etc. Den situationen måste undvikas och begränsas eftersom risken för mögelpåväxt och deformationer i virket är stor. 

 

ISOVER supporten tipsar