Byggnadsteknik
5 minuter min

Så här undviker du fuktproblem

Så här undviker du fuktproblem


Många tror att fukt utifrån är det största problemet, men så är det inte. Det är istället fukten inifrån som ofta orsakar fuktproblem och som konstruktionen måste skyddas från. Vi har i regel större fukttillskott i våra hus idag än vad man hade förr. Men bygger man rätt ska täta hus inte alls orsaka dålig inomhusmiljö.

Fuktvandring av vattenånga kan ske genom fuktdiffusion och fuktkonvektion. Konvektionsvandring är i jämförelse med diffusionsvandring mycket ”smartare”, den hittar små hål och otätheter. Konvektionsvandring och den kondens av inomhusluften som blir resultatet ger oftast störst skador, men även skador av diffusion är vanliga.

Diffusion och konvektion

Diffusionsvandring inträffar när det finns skillnader i ånghalt mellan olika utrymmen. Vattenmolekylerna på den sida där ånghalten är störst kommer att försöka ta sig över till den sida där det är färre vattenmolekyler. Normalt är ånghalten inomhus större än utomhus och nettodiffusionen sker då inifrån och ut. Detta är naturens lag att försöka jämna ut skillnaderna och få lika tryck på båda sidorna.

Konvektionsvandring betyder att strömmande luft tar med sig vattenånga. För att luftrörelser ska uppstå krävs det lufttrycksskillnader mellan olika utrymmen och det råder oftast tryckskillnader över klimatskalet (väggar, golv och tak). Orsaken till detta är bland annat vind, ventilation och temperaturskillnader mellan utomhusluft och inomhusluft. Den varma och fuktiga inomhusluften vill röra sig ut ur huset genom väggar och tak mot den kallare delen av konstruktionen. Inomhusluften kyls ned och vid en viss temperatur kondenserar fukten i luften och blir till vatten. Då är risken för fuktskador mycket stor.


Läs mer här om att isolera mot fukt

I källarutrymmen rekommenderar vi inte plastfolie eftersom det oftast är fukt utifrån som kan orsaka problem.

Folie minskar fuktvandring

För att minska oönskad fuktvandring använder man en folie som ångspärr eller ångbroms, till exempel Isover Plastfolie eller Isover Vario® Xtra. Folien placeras på den varma sidan i en konstruktion (till exempel på insidan av ett vindsbjälklag) vilket innebär att luften måste finna en annan väg ut ur huset, vanligtvis via ventilationssystemet. Folien förhindrar därmed att kondens uppstår på konstruktionens kalla sida. Isover Vario® Xtra används som lufttätning och ångbroms i byggnader med normal fuktbelastning inomhus.

Viktigt att täta ordentligt

Det är av största vikt att ångspärren/ångbromsen verkligen är tät och att den inte punkteras. Det är även viktigt att täta alla genomföringar, som exempelvis rör för luftning av avlopp, ventilationskanaler etc. Eventuellt kan man täta med Isover Vario® Stos runt ledningar och genomföringar för att undvika problem. Glöm inte att även täta runt vindsluckan!

Risken för att varm fuktig inomhusluft ska strömma ut i konstruktionen är störst högt upp i en byggnad där det normalt råder övertryck, främst genom s k ”skorstensverkan”, därför är det viktigt att konstruktionen tätas på den varma sidan.

Kontrollerad ventilation

Äldre hus är ofta väldigt dragiga och har mindre isolering än moderna hus. Detta innebär att värmen försvinner ut ur huset och energianvändningen blir hög. Högre energianvändning belastar såväl miljön som din ekonomi.

Man kan se till att man har en mekanisk frånluftsfläkt i kök, bad- och tvättrum för att undvika en för hög luftfuktighet, samt se till att tilluftsventilerna är öppna i sov- och vardagsrum. På detta sätt skapar man en så god luftomsättning som möjligt.

Hus som byggs idag har däremot täta konstruktioner och ventilationssystem som kontrollerar luftflödena in och ut ur huset. Detta är en förutsättning för ett energisnålt uppvärmningssystem. En kontrollerad ventilation säkerställer också en god luftkvalitet i huset.

Isolering av vindsutrymmen

Isolering av vindsbjälklaget är till för att förhindra värmeläckage upp på vinden. Är tanken att ha en ouppvärmd och oinredd vind så ska ångspärren/ångbromsen placeras på undersidan av vindsbjälklaget. Ska vinden inredas så ska folien placeras på den varma sidan, innanför isoleringen i yttertaket.

Vissa hus har ett så kallat hanbjälklag och en liten loftvind. I dessa fall kan man, om man vill ha en lägre innertakshöjd, isolera hanbjälklaget. Ångspärren/ångbromsen placeras då på undersidan av hanbjälklaget. För utförliga anvisningar se ”gör så här”, för respektive konstruktion.

Läs mer här om hur man isolerar olika delar av byggnaden

Ventilering av vindsutrymmen

I ett ouppvärmt utrymme över ett välisolerat vindsbjälklag blir temperaturen låg och den relativa fuktigheten hög under vintern. Följande åtgärder minimerar risken för fuktskador uppe på vinden:

  • Lufttätt vindsbjälklag
  • Lufttäta genomföringar till exempel vid uppstigningsluckor, skorstenar och ventilationsrör
  • Undertryck inomhus
  • Vattentätt yttertak
  • Inga läckande installationer
  • Ingen byggfukt
  • Vindsutrymmets ventilation är anpassad till förväntade fuktmängder

Vindsutrymmet bör ha ventilationsöppningar för att kunna vädra bort den fukt som trots allt kommer dit. Detta kan lösas på olika sätt exempelvis med takfotsventilation, gavelventiler, takhuvar eller nockventiler. Det går inte att ge några generella regler utan varje byggnad måste bedömas efter sina egna förutsättningar. Men oavsett vilken ventilering man väljer, så bör man under den första säsongen då och då kolla hur vinden fungerar. Är det torrt och fint?

Om man väljer att ventilera vindsutrymmet via takfoten måste isoleringen skyddas av vindavledare som för ventilationsluften förbi isoleringen och upp utefter yttertaket. Luftspalten bör vara minst 25 mm.