Isolera mot fukt

Fukt kan tillföras genom nederbörd, byggfukt, kapillärsugning från mark eller ytterväggar, kondensation av luftens vattenånga eller genom läckage. Därför är det viktigt att minska den fuktmängd som tillförs och ha kontroll på fukttransporten genom byggnaden.

Luftfuktigheten inomhus bestäms av uteluftens fuktighet, inneluftens temperatur och ventilationens storlek. Eftersom fukt avges från verksamheter inomhus är det normalt fuktigare inne än ute. Denna skillnad kallas för fukttillskott.

Om fuktskador

De svåraste fuktskadorna uppstår ofta i grundkonstruktionen, på grund av markens höga fuktighet. Vind och badrum är andra utsatta ställen. Alla material påverkas mer eller mindre negativt ur byggnadsteknisk synvinkel om de utsätts för hög fuktbelastning. Organiska material som trä, träskivor och papp är känsligast och påverkas mycket allvarligt över vissa kritiska fukttillstånd. De fuktskador man normalt tänker på är mögelangrepp, röta och förhöjd emission från fuktkänsliga byggmaterial. Vid relativa fuktigheter över 70% kan mögelangrepp uppstå på organiska material.

Mögellukt bildas när mögelsvampen växer. Lukten sätter sig lätt i alla porösa material, som exempelvis textilier och mineralull. Även om mineralull normalt inte angrips av mögelsvamp kan den, på samma sätt som kläder, lukta mögel om den finns i en byggnad som har angrepp av mögelsvamp.

Ångdiffusion

Ångdiffusion sker från högre ånghalt till lägre ånghalt, därför finns det en ständigt pågående transport av vattenånga genom klimatskalet, inifrån och ut. Fukttransporten sker dels i ångform genom diffusion och konvektion, dels i vätskeform genom kapillärsugning. En ångspärr på den varma sidan förhindrar att vattenångan kondenserar i konstruktionen, och förhindrar oönskad diffusion och konvektion. Fukten letar sig istället ut via ventilationssystemet.

I källarutrymmen bör inte plastfolie användas, eftersom det här är fukten utifrån som kan skapa problem. Utvändig isolering av källarvägg och platta på mark ger högre temperatur och torrare konstruktioner, vilket minskar risken för fuktskador.

Kapillärsugning

Problem med kapillärsugning undviks genom att välja material som inte är hygroskopiska, i såväl byggnaden som i marken, eller helt enkelt med material som är okänsliga för vatten.

Kondensation

Kondensation kan leda till att stora mängder vatten ackumuleras. Den luft som byts ut varje år i en ordinär villa innehåller ca 9 ton vatten. Om exempelvis bara 1% av denna mängd kondenserar i konstruktionen, blir det trots allt 90 liter vatten som kan leda till dyrbara fuktskador. Kondensation uppstår eftersom luften, vid en given temperatur, inte kan innehålla mer än en viss mängd vattenånga. Denna maximala kvantitet kallas mättnadsvärdet. Ju lägre temperatur, desto lägre mättnadsvärde. Om man sänker temperaturen hos en fuktig luftvolym, kondenserar fukten.

Fuktspärr

Det finns åsikter mot användning av tät plastfolie som fuktspärr. Genom att inte använda denna skulle man få väggar som ”andas ”. Detta är ett resonemang som inte har något vetenskapligt stöd. Den fukttransport som sker genom klimatskalet går inifrån och ut. Ju mer fukt som släpps in i klimatskalet desto större risk för fuktskador. Den huvudsakliga andningen, dvs. transporten av luft och vattenånga, ska ske genom husets andningsorgan, ventilationssystemet.