3 minuter min

Isolera mot värme och kyla

Att isolera mot kyla


Värmeisolering av byggnader syftar i första hand till att skapa och upprätthålla ett sunt inomhusklimat med behaglig temperatur och frisk luft. Med en god värmeisolering går det dessutom åt mindre energi för att uppnå önskad temperatur.

Energianvändningen i våra hus utgör idag cirka 40 % av den totala energianvändningen i landet. Eftersom tillgången på energi är begränsad, är isoleringsfrågan viktig även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Myndigheternas energihushållningskrav ska uppfyllas vid all byggnation.

Kraven på värmeisolering gäller för byggnadens klimatskärm, alltså de väggar, golv, tak, dörrar, fönster, osv. som begränsar de uppvärmda delarna av byggnaden. Klimatskärmens uppgift är att motverka oönskad värmetransport, vilket ställer höga krav på dess utformning och de ingående materialen.

Att isolera mot värme och kyla

  • Heltäckande isolering på utsidan minskar effekten av köldbryggor och ger en varmare konstruktion.

  • BBRs krav är minimikrav. Större isoleringstjocklekar är lönsamt och kan enkelt beräknas.

  • En bra isolering medför minskat effektbehov för byggnadens uppvärmningssystem. Inte bara energianvändningen minskar, utan även investeringskostnaden i uppvärmningssystemet blir lägre.

  • I klimatskalet är det normalt hållfasthetskrav eller värmeisolering som är dimensionerande, inte ljud- eller brandkrav.

  • Glasull och stenull är underhållsfria material under husets hela livslängd.

Om värmeisolering

En bra värmeisolering gör det lättare att hålla en innetemperatur som är lämplig för verksamheten. En bra värmeisolering ger även en högre yttemperatur på klimatskärmens innerytor, vilket gör inomhusklimatet jämnare och behagligare.

Värme transporteras alltid från högre till lägre temperatur. I en byggnad försvinner värmen framförallt genom transmission (värmeflöde genom byggnadsdelarna) och ventilation (transport av varm luft genom ventiler och otätheter).

Transmission genom byggnadsdelar sker framför allt genom värmeledning, men även genom värmestrålning och konvektion. Hur stor värmeförlust transmission ger beror dels på hur väl isolerad byggnaden är, dels på hur stor temperaturskillnaden är.

Med isolering kan värmetransmissionen genom byggnaden minskas. Principen med isolering är enkel; stillastående luft överför mycket litet värme, porösa material som glasull, stenull och cellplast har därför god värmeisoleringsförmåga.

Isolerförmåga

De olika byggnadsmaterialens förmåga att överföra värme anges av värmekonduktiviteten och betecknas med lambda λ (W/(m·°C)). Ju lägre lambdavärde, desto bättre isolerförmåga.

Värmemotståndet betecknas med R ((m²·°C)/W) och är den egenskap som anger hur bra ett materialskikt eller en hel byggnadsdel isolerar. Ju större värmemotstånd, desto bättre isolering

På samma sätt betecknar värmegenomgångskoefficienten U (W/(m²·°C)), hur bra en byggnadsdel isolerar. De teoretiska värdena måste alltid korrigeras med påslag eller avdrag för att kompensera för köldbryggor, luftspringor och andra ofullkomligheter. Ju lägre värde på U, desto bättre isolering.

Om värmeförluster

Om isolerskiktet bryts igenom av andra material med sämre isolerförmåga, eller om man använder fel byggteknik, kan köldbryggor uppstå. I en välisolerad konstruktion kan en köldbrygga påverka konstruktionens värmeisolerande förmåga i stor omfattning.

Värmeförluster sker även då varm luft läcker ut genom otäta byggnadsdelar och otäta fogar. Exempelvis är mineralull inte lufttät och måste kompletteras med en invändig luft- och ångspärr.

Ventilation är viktig, men är en vanlig orsak till värmeförluster. Eftersom ren luft är en färskvara måste luften bytas ut. Den nya luft som hämtas utifrån är oftast kall och måste värmas upp, vilket leder till värmeförluster. I otäta hus kan de boende inte styra ventilationen, vilken då styrs av vind och utomhustemperatur.

Om den luft som ventileras bort från byggnaden kan utnyttjas för att värma tilluften minskas energibehovet för värmning av luft med mer än 50%, under förutsättning att klimatskalet är tätt.