Byggnadsteknik
Regelverk
8 minuter min

Ska du bygga Friggebod eller Attefallshus?

ISOVER supporten tipsar om friggebodar och attefallshus


Friggebodar och Attefallshus är komplementbyggnader till småhus som har blivit allt vanligare för bostads-, hemmakontor eller hobbyändamål. Det blir då uppvärmda byggnader som man behöver bygga på liknande sätt som självständiga fastigheter med samma ändamål. När man väl bestämt sig för hur det ska se ut behöver man ta ställning till en rad frågor kring konstruktionerna; här under behandlar vi: isolering, lufttätning och ventilation.

Isoleringskrav och lufttätning

För uppvärmda byggnader mindre än 50 m² gäller kravet på maximal genomsnittlig värmegenomgångskoefficient, Um ≤ 0,33 [W/m²K] och klimatskärmens genomsnittliga luftläckage vid 50 Pa tryckskillnad på 0,6 [l/s m² klimatskärm]. Det finns intet krav på maximal installerat el-effekt eller energianvändning vid normalt brukande som det gör i självständiga fastigheter.

Kraven är inte svåra att uppfylla. Normalt kommer konstruktionsvirkets dimensioner lämna hyfsat utrymme för isolering som utgångspunkt. För att säkerställa lufttätheten förses konstruktionerna med fördel ett invändigt installationsskiket för inbyggning inbyggnad av el-installation och liknande. Andra åtgärder man bör tänka är stomskydd av ytterväggar med vindskydd och utvändigt obruten isolering. Detta ger ett bra vind- och slagregnsskydd. I princip kan du använda samma konstruktionstyper som till moderna energieffektiva bostäder. Du kan måttanpassa konstruktionerna till de dimensioner som behövs i det enskilda fallet. 

Friggebod eller Attefallshus - vilka regler gäller? 

Friggebodar får vara upp till 15 m² bebyggd area dv. utvändigt mått och maximalt 3 m höga till taknock utvändigt. Storleksbegränsningen på Friggebodar är tillräckligt för att få till ett hemmakontor, hobbyrum, gästrum eller tonårsrum. Friggebodar byggs normalt som ett rum utan våtrum och köksliknande facitliter. Men det finns också exempel på att man har byggt gästrum med ett litet toalett och badrum inom ramarna för Friggebodar. 

Läs mer om att bygga friggebod hos Boverket

Attefallshus få vara upp till 30 m² bebyggd area dv. utvändigt mått om det är komplementbostad dv. en fullgod bostad med våtrum och köksfaciliteter. Om användningen inte är komplementbostad får Attefallshuset bara var upp till 25m² totalt dv. du kan välja att bygga två mindre Attefallshus, men dessa får inte vara mer än 25 resp. 30 m² totalt. Maximal höjd vid taknock är 4 m för Attefallshus.

Läs mer om att bygga Attefallshus hos Boverket
 

Både Friggebodar och Attefalls hus är friliggande byggnader – alltså inte tillbyggnader till befintligt småhus. Om du istället vill bygga till befintligt småhus gäller reglarna för ändringar av byggnader.

Läs mer hos Boverket

Observera att tillbyggnader kräver bygglov

Platsbesparande konstruktionslösningar

Storleksbegränsningarna på Friggebodar och Attefallshus är baserat på utvändiga mått. Därför får du mest ut av din byggrätt om du väljer platsbesparande konstruktioner med effektiva isoleringsprodukter. Beräkning av konstruktionernas bärighet och stabilitet ger utgångspunkten för konstruktionernas dimensioner. Gissningsvis kommer du att utgå ifrån en väggstomme med 45x95mm eller 45x120mm. Takbjälkar eller -takstolar med  45x145 eller 45x170 mm i skiktet där isoleringen ska placeras. Ett invändigt installationsskiktet görs oftast med 45x45 reglar. 

Exempel på anpassade konstruktioner

ISOVER konstruktion YT:11

Yttervägg med träfasad

Träfasad
28 mm spikregel, vertikalt
30 mm ISOVER Fasadskiva 30
95 mm stående regel 45x120cc 600 / 95mm ISOVER UNI-skiva 33
1 mm ISOVER Vario Xtra – variabel ångbroms med tätningstillbehör
45 mm korsregling 45x45 / 45 mm ISOVER UNI-skiva 33
13 mm gipsskiva

U-värde: 0,209 W/m²K

ISOVER konstruktion ST:61

Kompakt tak med takpannor

Takpannor på bärreglar och ströläkt
Underlagspapp
145 mm takstolar 45x145 cc 1200 / 145 mm ISOVER Takstolsskiva 32
1 ISOVER ISOVER Vario Xtra – variabel ångbroms med tätningstillbehör
45 mm korsregling 45x45 / 45 mm ISOVER UNI-skiva 33
13 mm gipsskiva

U-värde: 0,188 W/m²K

Grund – platta på mark

Eftersom det finns begränsning för på byggnadens höjd vid taknock är det rimligt att tänka på en grundläggning som bygger minsta möjligt över mark. Platta på mark blir då den mest lämpliga lösningen. Runt byggnaden ska finnas tjälisolering som i sin omfattning är ortsberoende.

 

Grund – platta på mark

Kantelement
Tjälisolering: 
XPS 250 FL
Dränering

Psi-värde: 0,146 W/mK

Platta
100 mmm  betong
2x100 mm EPS
100 mm XPS 250 FL
150 mm dränerande material
Geotextil
Mark (matjord bortschaktat)

U-värde: 0,123 W/m²K

Bjälklag på plintgrund 

Det kan dock finnas förhållanden så som lutande mark där plintgrund är mer praktisk eller man helt enkel har preferens för träbjälklag på plintar. Man får då vara uppmärksam på bygghöjden som innebär att man behöver ca. 200 mm fritt under bjälklaget och underliggande isolering. 

Bjälklag på plintgrund

22 mm Golvspånskiva
145 mm ISOVER Träregelskiva 33 cc 600 +
50 mm ISOVER Fasadskiva 30 / 195 mm balkar cc 600
50 mm ISOVER Fasadskiva 30 - 200 mm bred remsa
Bärlina på plintar
Ventilerad grund
Markyta/dränerad uppbyggnad

U-värde: 0,193 W/m²K

Montagetips: Bjälklaget byggs med isolerad blindbotten som skyddar träbalkarna.  Balkarna placeras cc 600 mm och för att göra det möjligt att arbeta uppifrån monteras isoleringen under balkarna i två steg; 200 mm bredda remsor av ISOVER Fasadskiva 30 monteras under balkarna, sedan läggs ett skikt på dessa remsor och mellan balkarna. Härefter monteras UNI-skiva 33 mellan balkarna i samma arbetsgång som golvspånskivorna läggs.

Tjälisolering

Tjälisolering håller grunden under och kring byggnaden frostfri och säkrar mot tjällyftningar som annars kan ge rörelser och vridningar i byggnaden. Om du bygger platta på mark ska man lägga tjälisolering runt grunden. Bredden på tjälisoleringen beror på frostmängden man kan förvänta på aktuell ort. 

Plintarna ska gjutas i frostfritt djup eller förses med tjälisolering under plintarna så man inte får tjällyftningar och följdproblem för byggnaden. Det är viktigt att detta arbete görs ordentligt eftersom det är mer förödande för en byggnad om det blir tjällyftningar än det är för ett plank eller en träterras. Om du bygger plintgrund är det enklaste sättet att lägga ut tjälisolering på hela ytan innan plintarna sätts. 

Plintgrund med obruten tjälisolering under och kring plintarna


Det är samma metod som vid tjälisolering under terrasser och plank. En byggnad väger dock betydligt mer vilket man måste ta hänsyn till vid val av tjälisolering såväl som plinttypen/storleken. Trycket från varje plint få inte överskrida isoleringens långtidslast.

Räkna ut Um-värdet

Du behöver veta U-värdet och areor för alla konstruktioner och byggnadskomponenter dvs. ytterväggar, tak, golv/grund, dörrar och fönster. Sedan behöver du också veta konstruktionsdetaljernas psi-värde och längden på dessa. Dessa konstruktionsdetaljer är där de olika konstruktionerna möts; takfot, fönster och dörrnisch, grundens kant, hörn, bjälklagskanter och annan förstärkning som inkräktar på isoleringen. Psi-värdet innehåller två bidrag; bidrag från flerdimensionellt värmeflöde vid dimensionsändring(t.ex. fönsternisch) och riktningsändring(t.ex. hörn) samt reducerad isolering vid förstärkningar. Det blir ett samlat köldbryggbidrag som relaterar till konstruktionsdetaljens längd.

Exempel: Låt oss räkna på en komplementbostad på 30 m² bebyggd area och med bredd*längd på 5x6 m. För dagsljusets skull behöver vi minst 6 m² fönster t.ex. fördelad på 3-4 fönster med olika storlekar och med ett U-värde på t.ex. 1,2 [W/m²K]. 6 m² fönster kanske känns snålt om man vill ha ett stort fönster i största rummet. I exemplet väljs drygt 10 m² fönster.  

Invändiga mått:
Höjd fasad / nock: 2,50m / 3,5m
Längd: 5,53m
Bredd: 4,53m

Brutto area yttervägg inkl. gavlar:  
2*(5,53+4,53)*2,5 + 2*½*4,53*1,0= 54,8m²
Dörrar: 2,1m²
Fönster: 10,7m²
Netto area yttervägg: 42,0m²
Parallelltak: 2*5,53*2,51= 27,8m²
Golv: 25,0 m²

Areor i beräkningsexemplet

Skiss på ett 30 m³ Attefallshus

Skiss på ett 30 m³ Attefallshus

  Area, invändigt mått, m² U-värde, W/m²K W/K
Grund/golv 25 0,123 3,08
Tak 27,8 0,188 5,23
Yttervägg exkl fönster och dörrar 42 0,209 8,78
Fönster 10,7 1,0 10,70
Dörr 2,1 1,0 2,10
Area klimatskärm, m² 107,6    

 

  Längd, m Psi-värde, W/m K  
Fönsternisch 20,2 0,08 1,62
Dörrnisch 6,2 0,08 0,50
Grund-yttervägg 20,1 0,146 2,93
Yttervägg-tak 21,1 0,013 0,27
Hörn och taknock 15,5 0,001 0,02
    SUMMA 35,22
Um ≤ 0,33 [W/m²K]     0,327 W/m² K

Um, den genomsnittliga värmegenomgångskoefficienten för klimatskärmen. 

Beräkningsexemplet visar att komplementbyggnaden klarar kravet. Observera att Um-beräkningen är mycket känslig för ändring av fönsterarean eftersom U-värdet för fönster ligger på en hög nivå jämfört med de isolerade konstruktionerna. 

 

Frågor och svar

Hur bedömer man bärighet och stabilitet

Som alla andra byggnader måste Friggebodar och Attefallshus beräknas så stommen blir tillräcklig stark och stabil. Även man kan utgå ifrån ungefärliga dimensioner på reglar och balkar eller takstolar måste man eftervisas att det fungerar och säkerställa att det finns ev. förstärkningar om det behövs på vissa ställen. En behörig konstruktör i ditt lokalområde kan hjälpa med det och i övrigt hjälpa med att ta fram underlag till bygganmälan.
 

Hur får jag lufttäta konstruktioner?

Med användning av tätningstillbehör dv. tape mm är det lätt att gå god täthet. I en liten byggnad är det överkomligt att kolla skarvarna manuellt och säkerställa att alla skarvar har utförts korrekt.


Hur ska man tänka kring uppvärmning och ventilation?

Precis som man normalt gör i bostäder ska Friggebodar och Attefalshus som används till bostadsliknande ändamål ha energieffektiv uppvärmning och ventilation.  Man få fundera på hur man får en rimlig lösning med tilluft i uppehållsrummet och frånluft i ev. toalett/badrum och köket. Till följd av den begränsade storleken på Friggebodar och Attefallshus kan man lämpligen leta efter ventilationslösningar som normal används i arbetsbodar eller liknande. Senare åren har det kommit fram så kallade ventilationsvärmeväxlare eller rumsvärmeväxlare som kan vara en möjlighet.


Kan man själv räkna på Um-värdet?

Ja, det kan man. Det kan vara en bra hjälp i planeringen att veta konstruktionstjocklekar och areor samt tillhörande U-värden m.m. för att få mest ut av byggrätten samtidigt som man ser att kravet på Um uppfylls.

För att beräkna U-värden och psi-värden kan du använda U-värdesberäknaren som finns fritt tillgänglig på vår webbplats:  U-värdesberäknaren

Programmet är lätt att använda. Läs mer i manualen: Användarmanual för U-värdesberäknaren

Um-beräkningen är i princip en enkel uppställning som kan göras i Excel-ark. 

Attefallshus kalkylark

ISOVER supporten tipsar