Frågor och svar om isolerteori, material, produkter, tilläggsisolering med mera. Om du inte hittar det du söker bland frågorna och svaren nedan, kan du skriva till Teknisk support.
Utsätts mineralullen (glas- och stenull) för smuts under byggtiden, vid hanteringen eller under transporten så fastnar det på isoleringen och detta kan vara ett underlag för att det ska ske en påväxt.
Men för att en påväxt ska ske måste det vara fuktigt. Man ska därför inte ha en för hög fuktighet i sin konstruktion. Är inte glasullen blöt eller ser missfärgad ut går isoleringen att använda. Det är mycket viktigt att man har en torr konstruktion och att man inte bygger in fukt.
Jag har hört att man inte ska ventilera vindsutrymmet. Är det nya rön?
Tidigare hade ventilationen delvis som uppgift att hålla yttertaket kallt för att förhindra snön från att smälta så lätt under vinterhalvåret och bilda istappar. Men idag i våra välisolerade, täta hus förhindrar isoleringen att yttertaket värms. Då uteluftsventilation bli till nackdel istället.
Ska man använda en folie när man tilläggsisolerar vindsbjälklag eller är det bra att konstruktionen får andas?
Inomhusluften är alltid fuktigare än utomhusluften på grund av de olika verksamheter man har inomhus. Lufttrycket inomhus kan tillfälligt påverkas av vinden utanför, men ofta beror luftövertrycket på temperaturskillnader och eventuell dålig ventilation. Varm luft stiger uppåt eftersom den är lättare än kall luft (skorstenseffekten) och risken för att varm, fuktig luft ska strömma upp i vindsbjälklaget är stor.
Tätheten är viktig och då är folien (luft-/ångspärren) ett bra hinder. Huset ska givetvis ”andas” men inte genom väggar och tak utan via ventilation.
Kan man tilläggsisolera ytterväggen invändigt eller är det bättre att tilläggsisolera utvändigt?
Det är mest lämpligt att tilläggsisolera huset utvändigt. Genom att lägga isolering på utsidan, med exempelvis Isover Fasadskiva 30 eller Isover Easy Fasadskiva 32, täcks träet av en skiva som har ett högre värmemotstånd än vad trä har. Mineralull isolerar fyra gånger bättre än trä.
Vi ska välja isolertjocklek till vårt hus. Kan man isolera för mycket?
Man kan i stort sett inte isolera för mycket - ju större isolertjocklek, desto lägre energikostnader. Man ska dock tänka på att kraftigt isolerade väggar och bjälklag ger vissa konsekvenser på den kalla sidan av konstruktionen.
Isover tillverkar ljudisolerande produkter som placeras inne i väggar, golv och tak för att minska ljudet som går från ett rum till ett annat. Då man ljudisolerar mellanväggar och mellanbjälklag är det kombinationen av byggnadsdelarnas tunga ytskikt (t.ex. gipsskivor) tillsammans med isoleringen inuti som ger den ljuddämpande effekten.
Ökad isolertjocklek förbättrar ljuddämpningen ytterligare. En vanlig missuppfattning är att tung mineralull dämpar ljud bättre än lätt mineralull. Så är inte fallet för lätta konstruktioner utan det är andra egenskaper som bestämmer ljuddämpningen.
Man bygger i princip ett nytt innertak eller en ny innervägg med gips och lätt mineralull, om möjligt skild från den gamla konstruktionen med ca 10 mm mellanrum.
Vi har ofta imma på insidan av fönstret. Varför det och hur blir vi av med det?
Det är den varma, fuktiga inomhusluften som kyls ner mot de kalla fönsterrutorna. Ju fuktigare inomhusluften och ju kallare glasrutan är, desto mer imma blir det. Imma är ofta ett tecken på att du har dålig ventilation inomhus, och det är varken bra för huset eller människan.
Man ska sträva efter att ha ett så gott luftombyte som möjligt. Särskilt i kök, bad- och tvättrum är det viktigt att se till att man har mekanisk frånluftsventilation för att undvika för hög luftfuktighet.
Vi planerar att ha väldigt mycket fönster i vårt nya hus. Är det till nackdel med tanke på energiförluster?
Fönster är en del av huset och det är där mycket värme släpps ut, vilket är till nackdel vintertid då huset behöver värmas upp. Även sommartid kan det vara problem med för mycket fönster, solinstrålningen skapar nämligen överhettning. Eftersom ett fönster släpper ut 4-10 ggr mer värme per kvadratmet