Byggnadsteknik
7 minuter min

Fasadens luftspalt, benämning och funktion

Supporten tipsar om fasadens luftspalt


Luftspalten är en traditionell del av fasader med panelbeklädnad, men på senare år har fokus på luftspaltens benämning och huvudsakliga funktion ändrats. Från ventilation och luftrörelser till tryckutjämning, kapillärbrytning och dränering. Detta är helt rätt eftersom slagregn är den största fuktpåverkan en fasad utsätt för. Vi har tittat närmare på olika förutsättningar för luftspaltens utformning i fasader med olika typer av fasadpanel.

Stående träpanel på spikläkt

Stående träpanel har horisontell spikläkt som ger ett vist hinder för dränering. Slagregn måste då ha möjlighet att rinna framför eller bakom spikläkten. I fasader med lockläktspanel har man ofta klarat sig med en spikläkt med lutande ovansida mot panelen varvid springor i lockläktpanelen ger dräneringseffekten. Men finns det inte tydliga springor i lockläktpanelen eller om fasaden är särskilt slagregnsutsatta finns alternativet att bygga in en luftningsläkt eller distansplattor mellan underlaget och spikläkten.
 

Träguiden har följande förslag om luftningsläkt eller distansplattor:

Mellan spikläkten och vindskyddet ska fästas vertikal luftningsläkt eller distansplattor av till exempel 8 mm board för att säkra luftningen och hindra vatten på spikläktens ovansida att tränga in i och skada väggkonstruktionen. Detta är särskilt viktigt vid lockläkts- och spontad panel. I lockpanelen anses luftningen kunna tillgodoses genom själva konstruktionen med panel och spikläkt. I det fall särskild läkt eller distansstycken används bakom spikläkten bör spikläktens tjocklek vid platsbyggda ytterväggar uppgå till minst 34 mm för att läkten ska kunna spänna fritt.

Källa: https://www.traguiden.se/konstruktion/konstruktionsexempel/vaggar/yttervagg---generella-detaljlosningar/yttervagg-med-staende-panel/

Även AMA Hus anger att man ska använda luftningsläkt i slagregnsutsatta lägen. Se  AMA HUS HSD.16 Synlig vägg- och takpanel samt lister utomhus. 

I praktiken är det dock svårt att avgöra om en fasad kommer utsättas för slagregn eller inte. I nya byggnader får man räkna med att fasaderna blir utsatta för slagregn eftersom lä från träd, buskar, häckar och staket/plank inte finns under de första åren av byggnadens livslängd. Byggnader med mer än ett våningsplan kommer alltid vara mer utsatta för slagregn högre uppe än byggnader med endast ett våningsplan pga. Att de inte skyddas av takutsprång och lä från omgivningarna. Därför bör man montera luftningsläkt i fasader med stående panel om fasadpanelen inte ger med tydlig dräneringseffekt.

Stående panel med lockläkt

I fasader med stående lockläkt beklädnad ska man vara särskilt uppmärksam på att slagregn inte tränger in bakomliggande stomme. Om avståndet mellan lockläktpanelen och stommen enbart utgörs av spikregeln blir luftningsregeln allt mer betydelsefull för fuktsäkerheten.
 

Träguiden resonerar på följande sätt:

Tidigare har man ansett att springorna mellan panelbrädorna svarar för denna luftning. På senare tid har man fört ut spikläkten från stommen genom att använda luftningsläkt. Det har även fördelen att vatten som tränger in bakom lockläkten inte kan bli stående på spikläkten och tränga in i väggen. Ett alternativ för att undvika att vatten tränger in i väggen, är att utforma spikläktens översida lutande ut mot panelen.

En ovanlig, men inte desto mindre intressant, variant av lockläktspanel är den omvända lockläktspanelen. Bottenbrädor ges samma dimension som lockläkt men monteras här mot spikläkten. Locket utgörs av en bräda med dimension som en vanlig panelbräda. På samma sätt som redovisas för lockpanelen (timmermanspanelen), klaras den vertikala luftningen av spalten bakom lockbrädorna. En vertikal luftningsläkt bakom spikläkten förbättrar dock luftningen ytterligare. Se till att utforma konstruktionen så att avrinning av regnvatten underlättas.”

Montering av droppbleck bakom luftningsläkten Källa: Träguiden
Montering av droppbleck bakom luftningsläkten
Källa: Träguiden

Dränerande oklädd fasadisolering

I fasader, där det finns dränerande och fuktavvisande fasadisolering som Isover Fasadskiva 30, Fasadskiva 32 eller Fasadboard 33, ger denna isolering ett stomskydd genom sin tjocklek, fiberstruktur och impregnering mot fukt samt isoleringsförmåga. I den typen av lösningar är luftningsläkten mindre viktig. Fokus på slagregnsskyddet bli då god avrinning kring dörrar och fönster samt andra genomföringar. Droppbleck, överbleck och underbleck/fotbleck samt fodring ska säkerställa effektiv avrinning och hindrar att vatten inte tränger in i de känsliga delarna av stommen. Om inte avrinningen fungerar kommer först och främst ändträ t.ex. i kortlingar under t.ex. fönster att ta upp mycket fukt och leda till fuktskador. 
 

Fönsternich Fasadskiva 30 utdragen ritning


Vertikalt snitt av förslag till fönsterdetalj i fasad med oklädd fasadisolering och bakomliggande vindskyddsskiva. Vänstra bilden visar färdig detalj. Högre bilden visar hur det ser ut med oklädd isolering och fönstrets


Alla bleck, utom fönstrets underbleck, monteras mot bakomliggande vindskyddsduk/-skiva och innan montering av isoleringen. Tejpning fungerar som tillfälligt montage och tätar övergång mellan vindskyddsskivan och överblecket. När spikregeln monteras utanpå isoleringen och utanpå bleckets bakkant, fästs blecket i samma moment som spikregeln. Det är viktigt att bleckets bakkant går ordentligt upp i nivå med spikregeln. 

När isoleringen genomskärs av blecket lämnas en glipa om 5 mm på ovansidan för att tillåta droppar att rinna fritt mot utsidan. På undersidan av blecket kan isoleringen monteras utan glipa.

Håltagning i vindskyddsskivan för fönster kan göras i sent skede och i samband med fönstermontaget  samt fönstrets underbleck. Glöm inte tvåstegstätningen i fönsterfogen.

överbleck. Fasadbeklädnaden är tänkt som lockpanel, där det finns dräneringsmöjlighet mellan panelbrädorna varför luftningsläkt inte är nödvändig.

 

Fasadisolering med väderskydd

Under senare år fokus på fasadisolering med väderskydd ökat. Detta för att produkten ska ge stommen ett tillfällig väderskydd under byggtiden samtidig som en slagregn- och vindskyddande effekt i den färdiga byggnaden. Isover Fasadskiva 30 Alu är en fasadisolering med väder- och vindskyddande ytskikt av mikroperforerad alufolie. Produkten och tillbehör ingår i Isovers Weather Protect system. I anvisningen finns förslag på vanligt förkommande detaljer som i första hand bidrar till väderskydd och i andra hand säkerställer avrinning av slagregn genom att fungerar som sekundärtätning under plåtdetaljerna. 

Fönsternich Fasadskiva 30 Alu fönster utdragen ritning

Vertikalt snitt av förslag till fönsterdetalj i fasad med väderskyddande fasadisolering. Vänstra bilden visar färdig detalj. Högra bilden visar hur det ser ut med väderskyddad isolering och användning av tillbehör för tätning runt fönstret. Som fasadbeklädnad är det förutsatt lockpanel, där det finns dräneringsmöjlighet mellan panelbrädorna varför luftningsläkt inte är nödvändig.


Alla bleckdetaljer, utom fönstrets underbleck, monteras mot isoleringens microperforerade alufolie, där tejpning fungerar som tillfälligt montage och tätande övergång. När spikregeln monteras utanpå bleckets bakkant fästs blecket i samma moment som spikregeln. Det är viktigt att bleckets bakkant går ordentligt upp under spikregeln. Glöm inte tvåstegstätningen i fönsterfogen.

Läs mer om Isover Weather Protect system

Luftspaltens benämning

Benämningen ”ventilerad luftspalt” håller på att försvinna, men vad ska man då kalla luftspalten mer än luftspalt?

De flesta luftspalter har givetvis lågt luftflöde pga. musband och insektnät, hinder runt dörrar och fönster. Musband och insektnät hindrar inte dränering.

Träguiden har sedan några år skrivit ”luftspalt/kapillärbrytande spalt” på ritningarna med trästomme och fasadpanel. Det är ett utmärkt förslag som leder tankarna på rätt väg gällande luftspaltens funktion. Man kan lägga till ”dränerande” som också är ett funktionsbeskrivande uttryck.

I modern murverkslitteratur ser man ibland uttrycket ”fingerspalt” använt i samband med luftspalt och skalmur.  I dessa konstruktioner har luftspalten en beskedlig tjocklek om 10-20 mm och syftar på dräneringsfunktionen samt att ge plats till fingrarna  under murningsarbetet. Ett stadigt grepp om en tegelsten av svensk normalformat kräver lite plats! Den faktiska luftspalten kan bli lite mindre eller större än den nominella till följd av toleranser som precision vid montage av betongstomme eller liknande. 

Man kan fråga sig om ”fingerspalten” är kapillärbrytande i en murverkskonstruktion. Rent praktisk är den inte det eftersom man måste förvänta att bruket nuddar  isoleringen i hålrummet. Det är den fuktimpregnerande mineralullen – ISOVER Skalmursskiva 32 eller Fasadskiva 30, som ger kapillärbrytningen mellan tegelfasadens baksida och stommen.
 


Luftspaltens inverkan på risken för brandspridning längs fasad

I flerbostadshus och liknande (BR1) med brännbar fasad och läkt kan tjockleken på luftspalten och de vertikala luftflödena också påverka risken för brandspridning längs fasaden. Läs mer om fasadbrand.